Britt-Marie Stegs är grundare och vd för Hälsingestintan. Foto: Malin Hoelstad
Det aktuella larmet om antibiotikaresistenta bakterier i svenska köttdiskar visar på det ständigt ökande behovet av säker mat till barn och gamla. Upphandlingar av mat följer ett EU-regelverk som ska säkerställa likabehandling. Tack vare nya EU-regler kan numera främjande av djurskydd vara ett övergripande mål i upphandlingen och gå före pris. Men implementeringen har gått långsamt och det regelverk som finns idag är utformat på så sätt att det är svårt för svenska förskolor, skolor, sjukhus och äldreboenden att ställa krav på det kött som serveras.

Sverige har, i internationell jämförelse, en ambitiös djurskyddslagstiftning som överlag är strängare än EU:s djurskyddsregler. Motiven för detta är flera. Till en betydande del handlar det om att värna om djurens väl och ve. Men framförallt handlar de svenska regelverken om att främja en livsmedelskvalitet i världsklass och den bästa möjliga folkhälsan för befolkningen i stort.

Ett område där Sverige ligger i framkant är den mycket låga användningen av antibiotika i djuruppfödningen. Undersökningar från andra länder har konstaterat att upp till 90 procent av all antibiotika ges till hela djurgrupper i förebyggande syfte för att kompensera för en sämre djurhållning och inte till enskilda djur som är sjuka. I Sverige får endast tio procent av djuren antibiotika - i samband med sjukdom.

Användningen av antibiotika är ett globalt problem, som leder till ökad resistens i olika typer av bakteriestammar. Denna ökande resistens innebär att sjukdomar hos människor blir svårare att behandla. Det är ett växande folkhälsoproblem, som vi ännu inte sett de långsiktiga konsekvenserna av.

Bo Algers, Professor SLU. Foto: SLU
Marit Paulsen (FP), Europaparlamentariker. Foto: Carolina Wahlberg
Vi har med andra ord all anledning att vara stolta över den välfärd vi erbjuder djuren på svenska gårdar. Det är en vinst inte bara för folkhälsan, utan leder också till hög kvalitet på köttet. Efterfrågan på kött producerat under goda förhållanden har samtidigt aldrig varit högre.

Dessvärre leder de stränga kraven till att svensk djuruppfödning också är dyrare än på andra håll inom EU. Svenska leverantörer har därför tidigare haft sämre konkurrensvillkor när exempelvis den offentliga sektorn ska upphandla. Och det är ingen liten sak. Bara landets kommuner upphandlar mat till förskolor, skolor och äldreboenden för bortåt nio miljarder kronor per år. Till detta kommer landstingens upphandlingar inom vården och statliga upphandlingar till exempelvis fängelseanstalter.

Anna-Maria Corrazza Bildt (M), Europaparlamentariker. Foto: Natalie Hill
Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker. Foto: Riksdagen
I februari 2014 antogs ett nytt europeiskt regelverk som ska säkerställa likabehandling och göra det möjligt för offentliga upphandlare att göra sina bedömningar baserat på värde för pengarna istället för att tvingas välja det billigaste alternativet.

Vi vill därför uppmana till en skyndsam tillämpning av de nya reglerna eftersom de gamla reglerna innebär en direkt diskriminering av svenska producenter.

Det finns fler anledningar till att det inte ställs tydligare krav i upphandlingar; dels handlar det om den politiska viljan, dels om beslutsamhet och kompetens. Det finns bra exempel där kommuner lyckats anpassa sin upphandling men det kväver engagerade politiker som tydligt pekar ut riktning och målsättning samt ställer rätt krav på ansvariga upphandlare. Det är betydligt enklare att köpa in hela kommunens livsmedelsbehov i en och samma upphandling. Endast få, större aktörer mäktar med en sådan beställning och det blir en av dessa som får kontraktet. Att dela upp upphandlingen i mindre delar eller ställa krav på specifika djurskyddsregler kräver att den som skriver upphandlingen är väl insatt i dessa frågor.

Det finns ett systemfel i detta, kommunernas miljö- och hälsokontor arbetar för att bönderna ska leva upp till våra djurskyddsregler, men när samma kommun upphandlar kött till sina måltider i offentlig regi så gäller inte de stränga djurskyddsreglerna längre. Det är oacceptabelt.

För oss är det en självklarhet att de krav som svenska lagstiftare ställer på producenter också ska kunna tillämpas när den offentliga sektorn upphandlar. I regeringsförklaringen deklarerade statsminister Stefan Löfven att förutsättningarna för miljömässiga upphandlingar ska förbättras i hela den offentliga sektorn. Det är hög tid att den offentliga sektorn får kunskap om hur de kan bidra till en bättre djurhälsa – och därmed också en bättre folkhälsa - i Sverige.

Britt-Marie Stegs, Grundare och VD Hälsingestintan
Anna-Maria Corrazza Bildt (M), Europaparlamentariker
Marit Paulsen (FP), Europaparlamentariker
Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker
Bo Algers, Professor SLU

Relaterat

Senaste