DEBATT - Det behövs fler småskaliga producenter

Det debatteras ofta om lönsamheten i svenskt jordbruk och i samband med det behovet av ytterligare strukturrationaliseringar. Fokus läggs ofta i ytterligare sänkta omkostnader för att uppnå ökad nettointäkt till producentled. På vägen dit så nämns uteslutande större produktionsenheter som den främsta lösningen. Men det finns ytterligare vägar att välja.

Den alternativa vägen är helt enkelt mindre gårdar. Dessa är överlag billigare, enklare och kräver betydligt mindre kapitalinsatser i form av inköp samt i maskinomkostnader. En mindre gård kan liksom en stor drivas rationellt, men på ett annat sätt. Av alla former av lokal och närproducerat som saluförs i Sverige, så är det merparten mindre producenter som står för livsmedelsproduktion och vidareförädling i detta segment. De är dessutom ofta en föregångare inom området. Med egen distribution ut till butiker, via gårdsbutiker och nu även i Sverige Lokal Andelsmat, (CSA- Gommunity supported agriculture) så kapas kedjan av omkostnadskrävande mellanhänder och produkten säljs med för producenten betydligt högre nettomarginal än för den stora gården. Utöver detta faktum så har kunden möjlighet att kunna se just sin mat växa fram och besöka gården. Som ett extra mervärde är vara fräschare och håller högre kvalité vid leverans.

 För miljön är den stora vinsten att transporter och omlastningar samt resurskrävande kyllager tas bort, något som blir en allt viktigare pusselbit framöver i en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Summan blir lägre ingångskostnad i en mindre gård, minskade omkostnader för maskinpark men ökad nettointäkt. Detta leder i slutändan till att mindre jordbruk blir bärkraftiga. Behovet som finns i form av fler producenter visas i det faktum, att efter gården blivit känd i konsumentled blir ofta efterfrågan större än tillgången på produkter.

Med konstaterandet av detta resultat vill vi inte ha sagt att alla jordbruk ska vara mindre, vi vill uppmärksamma att det storskaliga och småskaliga fyller ett behov sida vid sida. Det finns i Sverige en uppsjö av gårdar som disponerar just dessa mindre arealer, betesmarker och stallbyggnader. Dessa kan med liten arbetsinsats och låga omkostnader enkelt ändras i inredningen för att passa in på get, lamm, gris, nöt eller fjäderfä i mindre djurbesättningar och lösdrift. Samma förutsättningar gäller för småskalig förädling och mathantverk. Betesmarkerna som i många fall är gamla kulturlandskap hindras på detta sätt från igenväxning samtidigt som de mindre åkrarna kommer i bruk till odling av grovfoder och lokalproducerade grönsaker. Med detta så uppnår vi en minskad import, ett levande landskap och en levande landsbygd, men även fler arbetstillfällen. En levande landsbygd är en grundförutsättning för att alla former av infrastruktur ska kunna fortleva.

Exempel på detta kan vara byskolan, lanthandeln men även kollektivtrafik, bredband eller den lilla lokala enmansföretagaren som lagar din bil eller renoverar ditt hus. Förutsättningarna för landsbygdsföretagande är annorlunda idag än igår.

Småbrukarna vill medverka till att skapa förutsättningar till en svensk, bärkraftig och därmed levande landsbygd med ett rikt småföretagande parallellt med det stora. Mottot är det samma som det alltid varit ända sen bildandet 1984; Miljövänligt och långsiktigt hållbart!

Jörgen Leufstedt
ordförande Förbundet Sveriges Småbrukare
Per Nilsson
sekreterare, vice ordförande
Förbundet Sveriges Småbrukare

Artikeln publicerades torsdag den 18 december 2014

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera