Debatt – Det behövs fler andelsjordbruk i Sverige

CSA, Community Supported Agriculture, är ett begrepp i hela den engelskspråkiga världen. Några få grundprinciper förenar företag runt om i världen; Förskottsbetalning, delad risk för både konsument och producent samt en direktkontakt mellan den som producerar och den som äter maten. Sverige är nästan en vit fläck på CSA-kartan, vi har cirka fem företag idag, varav de flesta är nystartade.

Med anledning av Förbundet Sveriges Småbrukares utmärkta debattinlägg om att det behövs flera småskaliga producenter vill vi som jobbar för just den här typen av företag klargöra vad CSA är.

Att översätta Community Supported Agriculture med rätt innebörd och etablera ett nytt begrepp är inte helt enkelt. I arbetet med att sprida information och samla erfarenheter från de företag som finns har vi använt begreppet andelsjordbruk.

Vad är då andelsjordbruk? Historiskt har dålig kvalitet och knapp tillgång i stora städer fått människor i utkanten av städer att sluta ett avtal med sin lokala odlare. Då båda parter får ett bättre pris och en insikt om den andras förutsättningar och behov har modellen inte bara överlevt utan också utvecklats.

Konsumenten köper en andel i årets skörd genom att i förskott betala en del av omkostnaderna för produktionen. Eftersom man betalar i förväg så finns inga garanterade mängder, man delar på omkostnader, man delar på skörden och man delar på risken för att odlingen inte blir som planerat. Om kunden inte betalar tillräckligt klarar sig inte producenten, om producenten inte levererar en uppskattad andel så kommer kunden inte tillbaka nästa år.

Variationen i upplägg är nästan oändlig. Vanligast är affärsmodellen för grönsaksproduktion. Vissa företag, till exempel i Norge, drivs av konsumenter som går ihop och arrenderar eller köper mark. För driften anställs en odlare. Rena kooperativ där en grupp eller förening odlar tillsammans finns också, men då är drivkraften självförsörjning, inte livskraftigt företagande. Oavsett syfte, kallas dessa för konsumentdrivna andelsjordbruk. I Nordamerika och Europa är det vanligare att en eller en grupp odlare erbjuder medlemmar eller närboende att köpa en årsandel i skörden, ett producentdrivet andelsjordbruk.

I vissa fall rör det sig om ren crowd funding då större investeringar behövs och ett avtal med medlemmar och kunder är mer attraktivt än ett banklån. Ömsesidiga behov och önskemål styr avtalet, i Nordamerika är det vanligt att arbetsdagar ingår som en del av betalningen. Eftersom modellen är vanligast för grönsaksodling där arbetsinsatsen är en av de största kostnaderna skiljer man också på företag som levererar en andelskorg och företag som tillhandahåller självplockning. I Sverige finns exempel på båda typerna, bland andra Ramsjö Gård i Björklinge som levererar korgar och CSA Stackvallen utanför Oskarshamn som erbjuder självplock av nästan 100 olika grönsaker.

I Västra Götaland kommer vi i Länsstyrelsens regi med stöd från Västra Götalandsregionen och Studiefrämjandet att jobba med företagsutveckling och information till allmänheten. Projektet ”Andelsjordbruk – säkrad avsättning för lokalproducerad mat” är planerat från 2015 fram till och med 2017. Projektet är ett resultat ur det arbete vi påbörjat inom projektet Grön Produktion som har pågått på Mistra Urban Futures 2013-2014.

Lokal Andelsmat är en fantastiskt bra satsning och jag rekommenderar alla som är intresserade av att sälja eller köpa lokal mat att anmäla sig till Facebook-gruppen, men det är inte Community Supported Agriculture enligt resten av världens definition. Det är en bra kanal för direktförsäljning som även CSA-företag kan ha stor av!

LINA WEJDMARK
Länsstyrelsen i Västra Götaland, projektledare ”Andelsjordbruk- Säkrad avsättning för lokalproducerad mat”

MARTIN BERG,
Studiefrämjandet Göteborg

JOHANNA ANDERSSON,
IVL Svenska Miljöinstitutet, Projektledare Grön Produktion

Artikeln publicerades lördag den 24 januari 2015

Kommenterarer till artikeln

lotisb skrev 2015-02-03 08:33:21:

Denna artikel är något som fler personer i Sverige skulle vara intresserad av att läsa. dessutom kanske det finns fler regioner i Sverige som skulle vara intresserade av detta. I Västerbotten tar många livsmedelshandlarare en krona mer för mycket, som ska gå direkt till lokala mjölkproducenter. Kan ni inte försöka skriva i DN eller SvD om detta? Med vänlig hälsning Lotta Isberg, Husdjursagronom och miljövetare.

Dekkas skrev 2015-01-27 08:13:24:

Det låter som kolonilotter i jättelik skala.