KRÖNIKA - Peak fosfor redan år 2030?

Biologisk tillväxt kräver fosfor (P), helt enkelt därför att grundämnet är en av de helt avgörande byggstenarna i arvsmassans fosfater. Utan tillskott av fosfor kan det helt enkelt inte ske någon celldelning. Brist på fosfor innebär alltså förenklat begränsad tillväxt, både hos växter och djur. Det gör också att P är så viktigt i NPK-växtnäring.

Lars Wilderäng
P-gödsel kommer idag nästan helt uteslutande från gruvbrytning, och som all gruvbrytning av ändliga resurser börjar utvinningen från noll, och kommer en dag åter att vara noll när fyndigheterna är slut. Någonstans mellan dessa nollpunkter kommer det finnas en högsta utvinning, peak production, vilket innebär att fosfor kommer drabbas av peak phosphorous, växtnäringens motsvarighet till oljans peak oil. Men till skillnad mot olja går det inte att ersätta fosfor med något annat. DNA och allt liv på jorden kräver helt enkelt fosfor och ingen teknikutveckling kan ändra detta.

Problemet är att de globala fosforfyndigheterna är begränsade. En del bedömare menar att vi kommer nå peak fosfor redan om femton år, runt år 2030. Därefter kommer P-näring från gruvbrytning att minska år efter år, för att till slut ta helt slut nästa århundrande. Priset på P-näring kommer skjuta i höjden, och om mänskligheten inte sluter näringscykeln och återvinner fosfor kommer vi helt enkelt få lägre jordbruksproduktion och mindre mat.

Vare sig vi vill eller inte kan det bli helt avgörande att lyckas återvinna fosfor från städernas avloppssystem. Fångstgrödor, rent av fördämningar för att fånga upp näringsavrinning kan bli helt nödvändigt. Problemen med tungmetaller i avloppsslam behöver lösas.

Tids nog kan P-gödsel bli så värdefullt att det rent av blir lönsamt för individuella hushåll att fånga sitt eget fosfor och sälja. I en enklare värld hade man kanske fått se en situation likt i Japan under andra världskriget, där mänskligt gödsel kanske inte var värt sin vikt i guld, men städernas befolkning sålde åtminstone sin egen skit för riktiga pengar.

Lars Wilderäng

Frilansjournalist

Artikeln publicerades onsdag den 18 februari 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Niklas skrev 2015-02-18 22:40:00:

Jan-Erik Gasslander! Du snackar strunt som vanligt, när du hävdar att produktionen av jordbruksprodukter INTE skulle vara beroende utav fosfortillgång. Fosfor ÄR ett essentiellt ämne för alla levande organismer och därmed basta. Kan vi inte tuillföra fosfor, kommer skördarna att sjunka drastiskt. Tvivlar du, är det bara att studera närmsta fosforgödlingsförsök.


Jan-Erik Gasslander Fp Hedemora Socialliberal skrev 2015-02-18 17:57:27:

Journalister är ofta felinformerade eller enögda. Ena dan sitter man i miljömupparnas knä den andra dan fosfatindustrins förvar. Nästa dag i Kommunekonomernas garn. Att hävda attproduktionen av jordbruksprodukter skulle begränsas av tillgången på P är inte trovärdigt. lika lite som att Peak oil skulle vara ett problem av den digniteten att världens jordbruksproduktion skulle hotas till den grad att den skulle orsaka svält är helt befängt. Det största hotet för att svält ska uppstå är KRIG! KRIG är också den störst MILJÖBOVEN. Värre utsläpp av avloppsvatten från en svensk kommun. Hor ser fosfatbalansen ut i ett flyktingläger i Libanon? Bara en fråga - ta tag i den Lars o Gunnar


Gunnar Lindgren skrev 2015-02-18 11:23:51:

1. Det finns ett grundläggande fel i uppgifterna om att fosfor kan ta slut. Till skillnad från olja och kol är fosfor ett grundämne som är beständigt. All den fosfor som har lagts på vår jordbruksmark finns kvar, men inte där den behövs och skulle vara. 2. Den helt dominerande delen av åkermarken används för odling av foder till djur. Därmed finns den mesta fosforn i stallgödsel. Men denna förs inte tillbaka till spannmålsodlingen utan lagras upp runt djurgårdarna. Här finns en stor mängd fosfor - stora delar av den konstgödselfosfor vi har använt under åren. Om djurgårdar och spannmålsgårdar kunde bindas samman skulle en stor del av behovet av fosforgödsel försvinna. Därmed blir också mängden fosfor i både urin och avföring och då också i avloppsslam blygsam och ofta kraftigt överdriven. 3. Idag bidrar slammet med endast cirka 2 procent av den lättlösliga fosfor som cirkulerar i det svenska jordbruket. En betydande del av fosforn i slam är otillgänglig då den har bundits fast med järn i reningsverken. 4. Tillgången på fosforfyndigheter är mycket stor. Det tillförlitliga geologiska sällskapet USGS anger att reserverna här på jorden kommer att räcka i cirka 370 år, långt längre än de flesta andra gruvbrutna mineraler. 5. För Sveriges del finns oerhörda mängder fosfor i de svenska slagghögarna i malmfälten och beräknas kunna ge oss fosfor i över 1 000 år. 6. Slutligen skall påminnas om att naturen själv liksom växtodlingen har klarat sig under tusentals år utan konstgödsel. Dagens oro kring fosforfrågan har skickligt trummats fram av slamspridningsintressena. Men idag håller slamspridningen på att underminera den svenska animalieproduktion eftersom den enligt WHO sprider svåra miljögifter till ALLA odlingar, inte minst bete och djurfoder i form av luftnedfall.

Senaste