KRÖNIKA-Ute blommar krokusen

Det är tidigt i mars.
De första krokusarna tittade precis fram.
En råget hoppade ut framför bilen på skogsvägen upp till gården, med sitt fjolårskid i tätt följe och försvann in i slyet bredvid vägen, bara för att sekunder senare vända tillbaka och fly ner mot bäcken. Kidet var storvuxet, välnärd på den varma vinterns rikliga tillgång till föda och låga energiåtgång.

Lars Wilderäng. Foto: Ulrica Wilderäng
Fåren lämnar sitt stall, ratande höet och har istället börjat beta i vårsolen. När solen sviker mot den sena eftermiddagen är hö helt plötsligt gott igen och de drar sig tyst tillbaka in i stallets skydd, som lantras kanske drivna av instinkten att med mörkret kommer rovdjuren.

Kanske kommer fåren välja att beta heltid mot slutet av månaden om nu våren blir den tidigaste någonsin?

2014 ska ha varit det varmaste året sedan mänskliga mätningar startade på 1800-talet. Den förmodade globala uppvärmningspausen de senaste åren kan förklaras med väderfenomenet el Nino/la Nina, solens aktivitet och effekten av vulkanutbrott. Samtidigt visar mätningarna att värmemängden gått ner i världshaven istället för att stanna i luften, och tropisk fisk har fångats i volym utanför Alaskas kust. Istäcken kanske till ytan ser ut att vara intakta, men det varma havet smälter isen underifrån, som blir allt tunnare även i Antarktis massiva istäcken.

Forskare menar nu att vi står inför en ketchupeffekt när framför allt Stilla Havets oscillationer går in en annan fas. De kommande tio åren kan den globala uppvärmningen därmed ta fart på allvar igen.

Ute i den friska och stilla vårluften ligger naturen redo för ännu en vår där värmen återvänder på allvar.

Frågan är hur förberedda vi människor är på att den globala uppvärmningen återvänder? Enligt Folksam är inte våra svenska kommuner förberedda, åtminstone inte för den ökade nederbörd som väntas. Fast för kommunen finns det alltid skattebetalare att vända sig till när det blir problem med klimatet.

Den möjligheten har inte jordbrukaren.
Och ute blommar krokusen.

Lars Wilderäng

Artikeln publicerades torsdag den 19 mars 2015

Kommenterarer till artikeln

Halten skrev 2015-03-19 06:32:24:

Då står vi snart med dinosaurieklimat på jorden, med vindruvsodlingar i norr fast med en konstig växtsäsong då solinflödet ej är synkroniserat på samma sätt med temperaturen. Kan vi vänta oss mer röta i växtligheten, likt den växtlighet som döljer sig i Sibiriens permafrost. Vi vet ännu ej vilka konsekvenser den ökade surhetsgraden i världshaven på grund av upptag av koldioxid kan få för konsekvenser. Några alarmister pekar på förstörelse av korallrev. Det är bara att låta sig bindas vid masten och stoppa bomull i besättningens öron. Vilket förvisso redan verkar ha skett.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste