Växande svenskt handels­underskott för jordbruksprodukter

Det negativa svenska handelsnettot för livsmedel och jordbruksvaror fortsätter att öka. Under 2014 blev handelsbalansen mellan export och import – 44 miljarder kronor. Handelsnettot för kött gick mot strömmen och förbättrades nästan 300 miljoner kronor.

Sverige är nettoimportör av jordbruksprodukter och livsmedel. Under de senaste 10 åren har det negativa handelsnettot stadigt ökat med undantag för 2010 då underskottet minskade något.

Växande underskott

2014 exporterade vi livsmedel och jordbruksvaror för 69 miljarder kronor och importerade produkter för 119 miljarder kronor. Vilket ger ett handelsunderskott på 50 miljarder kronor.

Fisk är den största produktgruppen inom handeln med jordbruksvaror och livsmedel både avseende export (39 procent) och import (27 procent) och består till stor del av vidareexport av norsk fisk.

Om man tar bort fisk i handelsnettot minskar underskottet i handelsnettot till drygt

44 miljarder kronor. Trenden är dock att underskottet ökar oförändrad även om fisken plockas bort ur summeringen. 2013 var underskottet i handelsnettot exklusive fisk 40 miljarder kronor och 2012 39 miljarder kronor.

Positivt netto för spannmål

Enligt Jordbruksverket beror underskottet i handelsnettot till viss del på produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, till exempel frukt, kaffe, kakao, ris med flera.

Men vi ser också stora handelsunderskott för produktgrupper som kött och mejerivaror där Sverige skulle kunna ha förutsättningar för en större egen produktion.

Studeras enskilda produktgrupper är det bara för spannmål, diverse livsmedel, levande djur och tobak som Sverige har ett positivt handelsnetto.

Underskottet i handelsnettot är störst för produktgrupperna frukt och grönsaker, kött, fisk, mejeri­varor och kaffe, te, kakao.

Goda svenska spannmålsskördar har öppnat för ökad export under de senaste åren samtidigt som en minskad animalieproduktion leder till en minskad förbrukning av fodergrödor i Sverige.

Efter frukt och grönt är importen av kött den största livsmedelsimporten sett till värde. I fjol importerade vi kött för 11,9 miljarder kronor. Samtidigt som vi exporterade köttprodukter för 2 miljarder kronor.

Det innebär att under 2014 ökade köttexporten med 113 miljoner kronor samtidigt som importen minskade med 157 miljoner kronor. En förbättring av handelsnettot på knappt tre procent jämfört med 2013.

Där framförallt importen av griskött som har minskat. Där är värdet av nedgången 332 miljoner kronor. Även den importerade volymen griskött har minskat med 9 000 ton till 94 000 ton.

Värdet för nötköttsimporten har sjunkit med 128 miljoner kronor, men här är det framförallt ett lägre kilopris som ligger bakom större delen av nedgången. Volymen av importen är oförändrad på 87 000 ton.

Samtidigt som den svenska handelsbalansen för kött förbättras något så försämras den för mjölkprodukter. Både importen och exporten av mjölkprodukter ökar, men volymen och tillväxten är högre för importen.

Under 2014 importerade vi mjölkprodukter för 8,8 miljarder kronor samtidigt som vi exporterade produkter för 4,1 miljarder kronor. Det gav en försämring av handelsbalansen för mjölkprodukter med drygt 600 miljoner kronor jämfört med 2013.

Exporten skedde till störst del inom kategorin mjölk, grädde och yoghurt som stod för tre fjärdedelar av exportvärde. Främst då som mjölk/grädde till Danmark och Finland samt mjölkpulver.

För importen är det osten som är den största produktgruppen med knappt 60 procent av importvärdet. Under förra året importerade Sverige 126 000 ton ost till ett värde av 5,0 miljarder kronor. En ökning av importen med 9 000 ton samtidigt som det genomsnittliga kilopriset steg för osten så importvärdet ökade totalt 595 miljoner kronor.

Fördubblad handel

Exportvärdet har mer än fördubblats sedan 2005. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har därigenom ökat från närmare 35 miljarder kronor år 2005 till drygt 69 miljarder kronor år 2014, en ökning med strax över 100 procent.

Den årliga ökningstakten för exporten av jordbruksvaror och livsmedel har i genomsnitt varit närmare 9 procent mellan åren 2005 och 2014, vilket kan jämföras med drygt 5 procent för den samlade varuexporten.

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har ökat sin andel av den totala varuexporten från närmare 4 procent år 2005 till drygt 6 procent år 2014.

Importvärdet har ökat med strax över 90 procent sedan 2005. Den årliga ökningstakten för importen av jordbruksvaror och livsmedel har i genomsnitt varit närmare 8 procent mellan åren 2005 och 2014, vilket kan jämföras med drygt 7 procent för den samlade varuimporten.

Andelen av jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade från närmare 8 procent år 2005 till närmare 11 procent år 2014.