Att vara mjölkbonde i Norge

Jordbruksaktuellt besöker den norska mjölkbonden Alf-Håvar Bro. Trots att det endast är cirka fem mil till svenska gränsen skiljer sig förutsättningarna avsevärt. Den norska mjölkbonden går plus en krona per liter, samtidigt som den svenska förlorar densamma.

Som mjölkbonde i Norge får man ett långt mycket högre mjölkpris än i Sverige. På sin gård räknar Alf-Håvar Bro med ett netto på 1 norsk krona, motsvarande 1,10 svenska kronor, per liter mjölk han producerar.
Inklusive alla tillägg ligger mjölkpriset i Norge på cirka 4,50 norska kronor, motsvarande 4,95 svenska kronor. Alf-Håvar Bro, som är en ekologisk mjölkbonde, har dessutom 0,65 norska kronor, motsvarande 0,72 svenska kronor, i tillägg. Hans totala mjölkpris blir därmed motsvarande 5,67 svenska kronor per kilo.

– Jag är glad att vi håller uppe de tullarna vi har. Jag tror faktiskt att fler och fler inser att det är viktigt att vi skyddar vår egen marknad, säger Alf-Håvar och påpekar att även det kvotsystem som finns i landet gör det möjligt att hålla mjölk­priserna uppe.

– Det är lite underligt att Sverige inte ser lite mer åt våra håll. Vi har ju liknande regler. Maten måste få kosta, menar Alf-Håvar Bro, som är väl medveten om situationen för de svenska mjölkbönderna i dagsläget.

Handel med kvoträtter

– Gällande mjölken är det kvoterna som reglerar. Man får ha hur många mjölkkor man vill, men man får inte leverera mer mjölk än det man har kvoter för.

Grundsyftet med kvoterna är att skydda den inhemska marknaden från ett mjölköverskott. För att säkerställa produktion i hela landet, har kvoterna även fördelats lika efter geografiska regioner. Om man vill öka sin kvot, får man därmed ge sig ut på den öppna marknaden och köpa kvoter från en annan gård i sin egen region.

– I vissa regioner där det finns få mjölkbönder, är det ett kvot-överskott, medan det är underskott i andra. Här i mitt närområde är många mjölkbönder och har därmed ett stort underskott av kvoter, vilket även jagar upp priserna, förklarar Alf-Håvar Bro, som driver sin mjölkgård utanför staden Skiptvet, cirka en timme söder om Oslo.

Nyligen var Alf-Håvar med i en budgivning på kvoter, men när priset översteg 8,2 svenska kronor per liter valde han att dra sig ur.

– Det skulle helt enkelt ha tagit för många år att tjäna in, konstaterar han.

Totalt brukar gården 150 hektar, varav 13 hektar ägs av Alf-Håvar. Resterande 137 hektar är arrenderade. En av anledningarna till detta är den norska ”odelsloven”. Denna lag innebär att nästa generation har juridisk rätt att ärva gården.  – Barnen har ”odel” på gården, vilket innebär att de har rätt att överta gården. Du kan sälja gården, men då har barnen rätt att köpa tillbaka gården till taxeringsvärde inom ett år. Detta bromsar marknaden samt gör att det knappt är några fastigheter till salu, förklarar Alf-Håvar.

24 mjölkkor i genomsnitt

Alf-Håvar berättar att den maximala kvoten man generellt kan inneha är 750 000 kilo mjölk per år. Dock har vissa undantag gjorts för gårdar som hade en högre kvot innan gränsen infördes. Den högsta kvoten han har hört talas om är en miljon kilo.

Effekten av kvoterna syns tydligt på gårdarnas storlek.

– Snittet i Norge är 24 mjölkkor och den absolut största gården i landet har mellan 120 och 130 mjölkkor, säger Alf-Håvar.

För närvarande har Alf-Håvars egen gård en kvot på 357 000 kilo mjölk per år, dock är han på jakt efter mer. I gårdens nybyggda stall har han 46 mjölkkor och en robot från DeLaval.

– Målet är att köpa kvoter så att jag får leverera 650 000 kilo mjölk. Det är stallet och roboten anpassat för.

För att hålla beläggningen uppe i stallet har Alf-Håvar valt att hålla köttdjur i delar av sitt stall, tills dess att han lyckats köpa till sig fler kvoträtter.

Dyrare kraftfoder

Då importtullarna och kvotsystemet gör Norge till en skyddad marknad, påverkas inte det inhemska mjölkpriset mycket av världsmarknaden. Samtidigt som mjölkpriset hålls uppe, bidrar tullarna å andra sidan till att kostnaden för att importera insatsvaror är höga.

– Vi har ett högre mjölkpris, men samtidigt har vi, tack vare våra tullar, en högre kostnad för vårt foder, förklarar Alf-Håvar.

För kraftfoder betalar Alf-Håvar motsvarande 5,5 svenska kronor per kilo, vilket är väsentligt högre än här i Sverige.

Tack vare att Alf-Håvar producerar eget foder och har en ny rationell ladugård, får han lönsamhet i driften. I dagsläget räknar han med 1 norsk krona i netto per liter mjölk han producerar.

– Som det är nu är vi lönsamma, men jag är även väldigt spänd inför jordbruksförhandlingarna som ska ske framöver. Mycket bygger på att vi får behålla tullarna, säger Alf-Håvar, och tillägger att det har pratats om att man eventuellt ska släppa något på tullen för ost.

– De pressar oss att släppa på importtullen för osten, som ett utbyte mot den fisk vi exporterar. Men jag tycker det är dumheter, för folk vill ha den norska fisken i vart fall. Vi tjänar inte på att släppa på tullen, mer än att vi får smaka på utländsk ost.

Stöd från staten

Likt systemet i Sverige, får även de norska mjölkbönderna statlig ersättning per djur och hektar. Rörande mjölkkorna finns det dock en maxgräns som innebär att man inte får stöd för mer än 50 mjölkkor.

Alf-Håvar berättar att denna gräns är ytterligare en anledning till att han stannat vid 46 mjölkkor i dagsläget. Redan nu har dock den nya regeringen flaggat för att man vill höja denna gräns, vilket Alf-Håvar tycker är bra.

Norge och EU

– Jag är väldigt glad att vi har viss styrning rörande kvoter, samt att tullarna hålls uppe. Vi måste kunna producera mat själva!, säger Alf-Håvar.

Att Norge inte är med i EU, är med andra ord inget han grämer sig över.

– I dag är vi nog säkrare än någonsin på att vi ska stå utanför EU.

Alf-Håvar menar att det såklart finns en poäng i att är man med i EU, så kan man också vara med och påverka. Dock anser han att nackdelarna överväger.

– Vi får helt enkelt hoppas på att Sverige pratar för oss också, avslutar han glatt.

Hoel vestre gård

Ägare: Alf-Håvar Bro

Plats: Skiptvet, Norge

Brukad areal: 150 hektar, varav 13 hektar är eget.

Odlar: Havre, ärtor, vete, korn och åkerböna.

Antal mjölkkor: 46

Nuvarande mjölkkvot: 357 000 kilo

Mejerier: Tine meieri och Q-meieriene

Övrigt: Fyra kalvboxar från svenska Moving Floor och en mjölkningsrobot från DeLaval.

Vilhelm Ektander
vilhelm@ja.se • 070-092 20 02

Carolina Wahlberg
carolina@ja.se • 019-16 61 35

Artikeln publicerades lördag den 16 maj 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste