Stoppa olyckan innan den är framme

Att arbeta som lantbrukare innebär ofta en arbetsmiljö som inkluderar hantering av tunga maskiner, redskap och djur. Detta är en miljö som kräver riskmedvetenhet, annars är olyckan snabbt framme. Jordbruksaktuellt har pekat ut de riskzoner som finns på gården.

Alla vill se en lyckad kalvning, men inte med säkerheten som insats. Även den snällaste kon kan bli mycket farlig i en sådan situation. Genom rutiner kan man se till att alla vet vad som gäller i en kalvningssituation, oavsett om den är akut eller ser ut att fortlöpa som vanligt. Fixera kon och se till att reträttväg finns, därefter kan man hjälpa kon. Foto: Carolina Wahlberg

Om barnet ska följa med i traktorn är det viktigt att det är bältat i ett extrasäte. Använd högerdörren som utgång och ta ur startnyckeln om du lämnar fordonet. Kör alltid med stängda dörrar och ha uppsikt över barnet. Om man inte har en bra passagerarsits med bälte bör man undvika att ta med sig barnen. Foto: Emma Sonesson

Enligt Arbetsmiljöverket skadade sig 231 lantbrukare i arbetet under 2014 och sju personer fick sätta livet till. En stor andel av skadorna som rapporteras sker med djur, framförallt nötkreatur, bland maskiner och vid gödselbrunnar.

Anmäl skadan

Statistiken gällande arbetsskador antas dessvärre vara missvisande, det visar bland annat en undersökning som SCB utförde tillsammans med SLU Alnarp, 2004. Då gav en enkätundersökning svaret att runt 5 000 arbetsrelaterade skador uppkommit under 2004 medan endast tio procent av dem rapporterats in.

Att få lantbrukare rapportera in arbetsskador är egentligen inte unikt, utan det är ett problem som finns hos många mindre företag.

– Det är väldigt viktigt att anmäla en arbetsskada så fort som möjligt, även om den i lantbrukarens tycke inte är så märkvärdig. Om en skada leder till andra problem i framtiden, är det svårt att få ersättning om man inte tidigare anmält det som en arbetsskada, säger Anders Danielsson, ordförande Säker arbetsmiljö Sverige.

I en tornsilo för spannmål och ensilage finns det bland annat risk för fall- och krossolyckor. Trapporna ska vara säkra och vid arbete i silon ska säkerhetsåtgärder vidtas så att inte maskinerna startas, antingen per automatik eller av någon som inte är medveten om att arbetet pågår i silon. Man ska även vara medveten om att farliga gaser bildas i tornsilon. Foto: Thinkstock

– En del kanske drar sig för att anmäla på grund av att man tror att en inspektör ska knacka på dörren dagen efter, men den risken är ganska mikroskopisk säger Anders, och poängterar åter vikten av att anmäla.

För att anmäla en arbetsskada går man in på anmal­arbetsskada.se, på så sätt kommer en anmälan både till arbetsmiljöverket och försäkringskassa.

Jobba för att förebygga

Men det finns flera sätt att göra sin arbetsplats säkrare. Det handlar genomgående om att tänka på riskerna och därefter minimera dem.

Gödselbrunnen ska ha en säker och stabil inhägnad och staketet ska vara minst en meter och tio centimeter. I norr där snötäcket tenderar att bli högre, rekommenderas ett högre staket. Det är viktigt att se till att barn och djur inte kan falla i anläggningen – varje år inträffar drunkningsolyckor i gödselbrunnen. Foto: Thinkstock

Djur

De allvarligaste olyckorna uppkommer i samband med arbete med djur. Flest är relaterade till nötkreatur och därefter kommer hästar. Att ha tama djur förbättrar säkerheten och därför är det klokt att hantera dem ofta. Man ska dock komma ihåg att djur är just djur och en ”snäll ko” kan även vara den som skadar dig.

För att undvika djur­relaterade skador gäller det att ha rutiner och förutsättningar i stallet som gör att man inte behöver hamna i en farlig situation. Man ska exempelvis ha en reträttväg för att snabbt komma undan om något skulle inträffa. Det gäller även att kunna fixera djur i lösdrift om de ska behandlas.

I stallar är det även ofta halt på golvet, därmed är det bra att strö eller sanda gångarna innan man ska driva djuren. Ett par skor eller stövlar med bra grepp kan också göra skillnad.

En fallolycka i stallet kan sluta illa och ska därför förebyggas. Första steget är att använda skor eller stövlar med bra grepp. Man kan även se över rutinerna och se till att minska golvets halhet inför drivning, exempelvis med sand eller strö. Då kommer både kor och människor halka mindre. Foto: Thinkstock

Maskiner

Maskiner är nödvändiga i ett vardagligt arbete på en gård och är en otrolig hjälp. Tack vare rutiner och riskmedvetenhet kan man minska olyckorna. Det är vid tillkoppling och reparationer av maskiner som de flesta olyckor inträffar. Olyckor tenderar att inträffa när stress är inblandat. Hur stressad man än må vara är det viktigt att se till att följa sina rutiner.

Det är även vid maskiner som flest barn är inblandande i olyckor. Vanliga olyckor är när barn skjutsas i traktorer, ramlar ur hytten och blir överkörda. Ett annat scenario är när barn blir överkörda då föraren inte sett att de varit i närheten.

Fallolyckor

Även här kommer rutiner in i bilden, se till att skapa bra rutiner kring gårdens riskfyllda arbete.

Antalet stångningsolyckor har minskat då allt fler seminerar sina djur. Men det förekommer fortfarande. Vem som helst kan råka ut för en tjurolycka, instinkterna kan slå till även hos den snällaste tjuren. Foto: Carolina Wahlberg

Stress

Ibland är tiden knapp och då tenderar man att ta genvägar och gör något som man vanligen inte skulle göra. Enligt Säkert Bondförnuft vittnar många lantbrukare som varit med om en olycka, att just stress varit en viktig orsak till att den inträffade.

Rutiner är A och O

Ett återkommande ord gällande

De olyckor som rapporteras in till Arbetsmiljöverket är ofta av allvarlig karaktär. Majoriteten av skadorna inträffar i samband med maskiner, redskap och djur. Därefter kommer fallolyckor följt saker som fallit ner på personen eller något som rasat eller sprängts. Men den bristande statistiken gör det svårt att se alla riskområden. Det är alltså inte bara viktigt för egen del att anmäla arbetsskada utan även för att kunna undvika framtida olyckor inom lantbruket. Källa: Arbetsmiljöverket, Grafik: Malin Strandli

Se till att de som är nya i arbetet på gården är införstådda med de rutiner som gäller. Det är viktigt att de känner sig välkomna och vågar fråga om det är något de undrar, annars kan just en del i rutinkedjan vara svag – en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk.