Hallå där Peter Högberg...

...som är ny rektor för SLU

Peter Högberg är ny rektor på SLU. Foto: SLU
Från och med 1 juli tar Peter Högberg över från Lisa Sennerby Forsse som SLU:s nya rektor. Ett uppdrag han ser med spänning på.

Peter har varit professor i skoglig marklära vid SLU sedan 1993. Innan dess var han professor vid Umeå universitet en kort period och i sin ungdom arbetade han mycket i Afrika där han utförde forskning som han sedan disputerade vid SLU.

Han har även haft en rad olika ledningsuppdrag på SLU, bland annat som dekan, den högsta administrativa chefen på SLU:s skogsvetenskapliga fakultet, ganska länge.

Vilka frågor inom de gröna näringarna brinner du särskilt för?

– Det som är väldigt aktuellt just nu handlar om avståndet mellan stad och land. De flesta människor som bor i urbana miljöer konsumerar produkterna från landsbygden. Men färre och färre har kunskap om hur det går till när det produceras. Det blir mer bara att man går in i en butik och väljer något. Livshistorien bakom och människorna som producerar blir mer och mer otydliga för dem som bor i städerna. Ur SLU:s synvinkel är den här problematiken väldigt viktig för vi får färre och färre studenter, säger Peter Högberg.

Okunskapen gör att det kan vara svårt för stadsungdomar att veta att man kan utbilda sig till agronom, lantmästare, skogsmästare eller jägmästare. Söktrycket på de här utbildningarna har minskat från år till år. Men veterinär- och djursjukvårdsutbildningen har fortfarande högt söktryck. Men även här finns det en förändring mot ökat intresse för sällskapsdjur och mindre för lantbruksdjuren.  

Hur ska man komma tillrätta med detta?

– För det första är det jättebra att det har blivit en mer publik diskussion kring ämnet. Men vi måste reflektera mycket mer över det här i organisationen. Hur ska vi väcka intresset hos unga människor i urbana miljöer?  Det är livsnödvändigt, säger Peter.

SLU arbetar inom många områden som angår och berör många utan att man kanske reflekterar över det.

– Det vore bra om fler förstod att det finns utbildningar som handlar om det här. Därför måste vi bli mer synliga. Anledningen till att vi kanske ligger efter där är för att det har skett en snabb utveckling. Förr har de här utbildningarna varit lite prestigefyllda med många sökande. Men nu går förändringen ganska fort, säger Peter.

När SLU byggde nytt i Uppsala pratades det mycket om att man överbyggt sig och att ekonomin var dålig.

– Det såg ut som att det skulle bli väldigt dyrt och nog kostade det pengar. Men samtidigt kan man säga två saker. Ett, det behövde byggas. Och nu när man har det gjort är det till stor fördel för oss, säger han, och menar också, två, att det låga ränteläget som råder har bidragit till att det inte blev lika dyrt som befarat.

– Ekonomin är starkare än farhågorna gjorde gällande. Det är ganska bra ekonomiskt nu. 

Det krångligaste när det gäller ekonomin är grundutbildningen.

– De medel vi får för grundutbildningen får inte flyttas mellan forskning, grundutbildning och det vi kallar fortlöpande miljö­analys. Det är definierat hur mycket som ska gå till varje del, säger Peter och fortsätter:

– I och med att grundutbildningsanslaget inte har ökat särskilt mycket plus att lärarlönerna stiger blir det mindre och mindre kvar för att driva grundutbildningen. Det är inte bra.

Hur ser du på SLU:s framtid?

– Jag ser positivt på den. Trots avståndet och problematiken mellan stad och land så bryr sig människor i dag mer och mer om vad man äter och hur miljön påverkas av oss. Det finns ett väldigt intresse för det och det är just det som SLU håller på med. Till exempel problematiken kring hur vi ska producera det som vi behöver med minsta möjliga negativa miljöpåverkan, säger Peter. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 29 maj 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Nya landsbygdsministern behöver tillföra tillit och dialog

En ny landsbygdsminister är på plats med uppdraget att jobba vidare med livsmedelsstrategin. När jag frågar mina medlemmar, lantbrukare och livsmedelsföretagen om de hittills har upplevt effekter och resultat från livsmedelsstrategin blir svaret att det har gått åt motsatt håll. Vad är det för fel som sker på vägen? I många fall är de uppsatta målen till branschens fördel. Men administration och byråkrati försvårar, kontrollavgifterna ökar och tilliten är mindre eller i princip noll enligt de lantbrukarne och företag som jag för dialog med.

Kommentera