Åtgärder för bättre ekonomi på fårgårdar

Fårgårdarnas ekonomi och köttkvalitet stod i fokus när Hallands fåravelsförening hade årsmöte.
 – I dag är det väldigt svårt att få ihop ekonomin och producera lamm till marknadsmässiga priser, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundets.

Det är nödvändigt att höja lönsamheten för landets fårgårdar.  – Vi måste bland annat börja tala köttkvalitet i stället för att fastna vid hur mycket kött det är på benen. Köttkvalitet blir allt viktigare för att kunna tydliggöra och framhäva olika produkter, säger Magnus Jönsson. FOTO: Carolina Wahlberg
Mjuk ull, fårskinn och kardmaskiner från förr och nu. Hallands fåravelsförening höll årsmöte på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Förutom en utställning av hantverk från fårbranschen, fick deltagarna lyssna till Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson, som talade om ekonomi för fårgårdar och köttkvalitet i fårproduktionen.

Magnus Jönsson är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet. Foto: Micael Goth
– Det är inte bara mjölkbönderna som har det svårt. Vi måste också öka lönsamheten. Det håller inte att tjäna 100 kronor per tacka efter att alla kostnader är borträknade, om man vill jobba med får på heltid och leva på yrket. Slaktvikten har enligt statistik från Elitlamm minskat från 19,1 kilo år 2005 till 18,6 kilo år 2012, säger Magnus Jönsson.

Han menar att det finns en stor potential i att jobba med lammöverlevnad och djurvälfärd. Ett problem i dag är att väl många lamm dör under de första dygnen efter födseln. Enligt siffror från Svenska fåravelsförbundet slaktas endast 1,1 lamm per tacka och år. För att få fart på lönsamheten är det viktigt att ha en välmående tacka som blir dräktig och att höja överlevnadssiffran på födda lamm.

– Det handlar om att bli bättre på att få ungtackorna att bli dräktiga. Målet är att öka med 0,2 överlevande lamm per tacka 2020 och 50 gram daglig tillväxt på lammen, menar Magnus Jönsson.

Tillsammans med LRF Kött har han startat en studie om lönsamhet på fårgårdar. Arbetet är inte klart, men redan kan tydliga indikationer påvisas.

genetiskt material

Seminstationer är något som skulle kunna bidra till en förbättrad situation. Avelsurvalet skulle bli både bredare och bättre och smittoriskerna skulle minska. Det kan också skapa möjlighet till export och import av genetik. Det finns i dagsläget en efterfrågan om cirka 500 doser per år från utlandet, gällande exempelvis Gotlandsfår.

– Vi har samtidigt behov av att få in mer genetik i Sverige. Några försöker med detta på egen hand, men det skulle bli mindre bökigt om det organiserades och samordnades via en seminstation. Dock behöver vi komma upp i cirka 2 000 till 3 000 doser på årsbasis för att en seminstation ska kunna bli verklighet, menar Magnus Jönsson.

Det är viktigt att ta vara på det intresse för mat som finns i samhället.  – Varför inte ordna köttprovningar och köttmässor med lamm. Det skulle skapa ett intresse och öka på kunskapen om lammköttets kvalitet, säger Mia Hedberg, som har fårgård utanför Varberg Foto: Micael Goth

ÖKAT FOKUS PÅ KÖTTKVALITET

Magnus Jönsson belyste också vikten av att fokusera mer på köttkvalitet. Genom en ökad differentiering av olika kvaliteter, kan fårgårdar få ett ökat ekonomiskt utbyte. I dag säljs nära nog allt svenskt lamm endast under en beteckning i butiken, ”svenskt lamm”.

– Om vi särskiljer genom exempelvis ålder, uppfödningsmetod och utfodring, skulle vi kunna ta ut ett mervärde. Vi kan också bli bättre på att ta fram nya styckningsdetaljer. Det är vanligt att göra lammfärs men vi kan också ta fram exempelvis mindre bogstekar med nät för att höja värdet på hela lammet, säger Magnus Jönsson.

Drömmer om nyproduktion

Mia Hedberg driver gården Algustorp utanför Varberg. Där har hon 220 tackor, främst korsningar mellan finull och Dorset. Hon äger gården tillsammans med sin man och jobbar heltid med fårproduktionen, men det skulle inte fungera ekonomiskt om inte hennes man hade ett jobb utanför gården. Inkomsterna från fåren räcker inte för att försörja en familj.

– Drömmen är att kunna bygga nytt, anpassat för fårverksamhet. Dock är det svårt att göra investeringar eftersom varje tacka ”betalar tillbaka” så lite i pengar, säger Mia Hedberg.

Hon uppskattade diskussionerna kring ekonomi.

– Ska man lyckas måste man vara väldigt duktigt och ha de rätta förutsättningarna från början. Det är viktigt att inte vara för hårt skuldsatt. Svenska fårgårdar är ofta för små, med en medelbesättning om 32 tackor per gård, och det räcker inte om man vill jobba med detta på heltid, menar Mia Hedberg.

Ullhantverk i olika former visades upp vid årsmötet i Vessigebro i Halland. Foto: Micael Goth

Uppåtgående trend

Magnus avslutade med att visa en sammanställning där slaktpris kopplades samman med foderkostnader, för att visa skillnader under ett år. Diagrammet illustrerade vilka tider på året det fanns en något större marginal att producera lamm.

– Även om marginalerna är små så ser vi, jämfört med tidigare år, att läget faktiskt har förbättrats det sista året, säger Magnus Jönsson.

Svenska marknaden för lammkött 2014

När det gäller den svenska marknaden för lammkött 2014, ökade importen med 7,3 procent. Därmed utgjorde importen 71 procent av den svenska lammköttsförsäljningen. Exporten ökade med 103,9 procent och konsumtionen med 5,1 procent. Försäljningen av svenskproducerat lammkött ökade med 0,1 procent. Uppgifterna bygger på Jordbruksverkets statistik, som sammanställs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av LRF Kött.

Framgångsfaktorer för fårägare

Högt utnyttjande av stall och mark.

Det är viktigt med EU-stöd – men optimera rätt.

Håll ned investeringskostnader – men jobba inte ”dumt” genom att låta det gå för långt. Viss investering kan vara nödvändig för att hantera dagliga sysslor på ett praktiskt vis.

Samarbeta med andra fårgårdar och gå exempelvis samman vid förhandlingar. Det kan löna sig att be om offerter på slaktpris från olika håll.

Sålda lamm/tacka står för likviditeten.

Se till att ha ett effektivt foderutnyttjande.

Räkna: antal lamm minus foder = ditt foderutnyttjande.

Bra tillväxt på lamm och vall är framgångsfaktorer.

Micael Goth

Frilansjournalist

Artikeln publicerades fredag den 05 juni 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste