Vattendirektivet. Målet är att uppnå såväl ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, som en god vattenmiljö. " /> Vattendirektivet. Målet är att uppnå såväl ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, som en god vattenmiljö. " /> Ljusning rörande <font class="highlight">Vattendirektivet</font> - Jordbruksaktuellt

Ljusning rörande Vattendirektivet

I ett nytt strategiskt dokument har Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket enats om en möjlig väg framåt i arbetet kring det svenska Vattendirektivet. Målet är att uppnå såväl ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, som en god vattenmiljö.

Att klassa vattendrag vid intensiva jordbruksregioner som KMV lyfts som en möjlig väg framåt rörande Vattendirektivet. Foto: Thinkstock

Som Jordbruksaktuellt skrev om tidigare i våras, är Jordbruksverket en av de som tidigt ställde sig mycket kritiska till det föreslagna åtgärdsprogrammet för det svenska Vattendirektivet. Något man saknade var bland annat en avvägning mellan god vattenmiljö samt konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Bland kritiken mot åtgärdsprogrammet lyftes fram att man ensidigt sett till den goda vattenmiljön, samtidigt som man bortsett från åtgärdernas inverkan på jordbruket. Bland annat konstaterades att åtgärderna i sig skulle innebär att tusentals hektar av produktiv jordbruksmark skulle behöva tas ur bruk, i fall åtgärdsprogrammet skulle bli verklighet.

Nu har dock Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten fört frågan vidare och tagit fram en strategi som lyfter möjligheten att undanta den produktiva jordbruksmarken från åtgärdsprogrammet. I sitt resonemang trycker man på att en strategi behövs för att Sverige både ska uppfylla miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” samt miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” på en och samma gång.

 

Sverige indelat i klustergrupper. Tryck på bilden för att göra den större. Foto: Jordbruksverket / Havs- och vattenmyndigheten

VILL GE ÅKERMARKEN UNDANTAG Efter att man har genomfört en kartläggning av den svenska marken, utefter dess användning och karaktär, delas Sverige in i följande sju så kallade ”klustergrupper”:

1. Skog och sankmarker
2. Intensivt jordbruk samt specialgrödor, svinproduktion och värphöns
3. Ängs- och betesmarker
4. Skogs- och mellanbygders jordbruk
5. Intensivt jordbruk samt nötkreatur och mjölkproduktion
6. Skogsbygder och fjällområden
7. Skogsbygder och områden med torvjord

Enligt Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndighetens analys framkommer att grupperna 2, 4 och 5 är särskilt intressanta. I dessa grupper bedöms nämligen jordbrukets betydelse som stor, dels utifrån produktionsvärde och dels utifrån miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”. Skulle åtgärdsprogrammet implementeras fullt ut i dessa områden, skulle det ha en betydande negativ inverkan på jordbruket.

KRAFTIGT MODIFIERADE VATTENDRAG

Målet med Vattendirektivet är att uppnå en så kallad ”god ekologisk status” i de svenska vattnen. Här finns dock ett undantag som Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten anser lämplig att använda sig av.

Om de åtgärder som behövs för att nå ”god ekologisk status” innebär en väsentlig påverkan på en samhällsviktig verksamhet, kan nämligen undantag inom vattenförvaltningen ges. I ett sådant fall klassas vattenanläggningen som ett ”kraftigt modifierat vattendrag”, även kallat KMV. För ett KMV sänks kraven avseende fysisk påverkan och målet ”god ekologisk status”, ersätts med ”god ekologisk potential”. Skulle vattenanläggningar i anslutning till jordbruksmark klassas som KMV skulle det innebära att åtgärderna man genomför med avseende på vattnet, inte får ge en betydande negativ påverkan på jordbruket. Däremot förväntas att åtgärder som inte ger väsentlig påverkan på jordbruket ändå genomförs.

MYNDIGHETERNAS FÖRSLAG

Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår först och främst att grupp 2 och 5, klassas som KMV. I dessa områden finns 77 procent av den åkermark som odlas för spannmål samt 91 procent av den areal som odlas med specialgrödor. Genom att göra detta kan Sveriges jordbruksproduktion i väsentlig grad behållas.

Därutöver föreslår myndigheterna även att de områden där stora åkerarealer är beroende av jordbrukets vattenanläggningar, i grupp 4, även de klassas som KMV.

I grupp 1, 3, 6 och 7 finns en mindre andel av den totala jordbruksproduktionen i Sverige. I dessa områden står därmed inte jordbruket för en stor påverkan på vattenmiljön, utan påverkanstrycket kommer framförallt från andra sektorer.

NÄSTA STEG

Som nämnt ovan krävs att en åtgärd för att nå god ekologisk status innebär en väsentlig påverkan på en samhällsviktig verksamhet. Nästa steg är i arbetet med att klassa vattendrag som KMV blir därmed att ta fram en definition för vad som klassas som ”väsentlig påverkan” på jordbruksproduktionen. Underlaget ska innehålla information för att beräkna åtgärders inverkan på produktionen samt förslag på vad som kan betraktas som acceptabel påverkan.
 

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades tisdag den 02 juni 2015

Kommenterarer till artikeln

Robert Petersson skrev 2015-06-04 08:34:01:

Ett väldigt konstigt synsätt tycker jag. Om man har förstört ett vattendrag tillräckligt mycket är det okej. Man kan åstadkomma enorma biologiska vinster med små insatser som dessutom gör så att vi Aldrig mer behöver rensa vattendragen mer. Tycker vi ska kämpa för att få ersättningar för intrång och lön för miljövårdsarbete istället för att förneka vår påverkan på naturen.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Storskalig lagring av solenergi

Det har nog inte undgått någon svensk denna kalla vinter: nedstängningen av ännu en kärnkraftreaktor, utan att varken ha byggt motsvarande ny väderoberoende produktionskapacitet eller ny överföringskapacitet för el från Norrland, har haft effekt. Elpriset har rusat, elimport har tidvis behövts och fossil reservkraft har fått aktiveras. De innovativa argumenten för varför detta inte är ett problem, trots att elbehovet framgent spås öka kraftigt, haglar från regeringens företrädare och supporterklubben. 

Kommentera