Äng istället för gräsmatta

En äng är inte lika krävande som en gräsmatta, dessutom främjas den biologiska mångfalden av en äng. Ett forskningsprojekt som pågår på SLU undersöker nu möjligheten att ersätta gräsmattor med ängar.

En äng är dyrare att anlägga än en gräsmatta, men den kräver mindre underhåll och främjar den biologiska mångfalden. På SLU bedriver man forskning för att se hur ängar kan ersätta gräsmattor i offentliga grönområden. Foto: Katarina Johnsson

Ängsväxter är mindre krävande än gräsmattor och kan växa under påvra förhållanden. Att anlägga en äng kostar mer än en gräsmatta, men en äng har ett lägre behov av underhåll. Ängen behöver endast att slås två gånger per säsong medan gräset måste klippas med jämna mellanrum.

Kostnaden för att hålla offentliga gräsmattor i skick, varierar mellan olika kommuner. I Uppsala kommun som ingår i forskningsprojektet, kostar underhåll av gräsmattor 8,5 miljoner varje år. En äng blir en billigare alternativ grönyta som även gynnar fjärilar, insekter och fåglar.

– Vi gör ängslika ytor i ett försök som är en del av forskningsprojektet här på SLU som handlar om framtidens möjligheter för gräsmattelika ytor, säger John Lööf Green som jobbar som trädgårdsmästare på Ultuna på SLU, till Sveriges Radio.

Forskarna ska nu samla in erfarenheter från olika projekt som pågår i Sverige. Man undersöker bland annat hur folk reagerar på en äng istället för en traditionell gräsmatta.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades måndag den 06 juli 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Maja skrev 2015-07-06 15:58:26:

Det blir ingen äng om inte det slagna gräset tas bort - undrar om de tänkt in det i kalkylen?

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera