Fokus på den ekologiska marknaden

Marknaden och intresset för ekologisk priduktion växer. Det stod klart när jordbruksverkets forsknings- och utvecklingsdagar om ekologisk produktion hölls i Hässleholm.

Vid FoU-dagarna i Hässleholm fanns rådgivare, forskare, lantbrukare och andra intresserade på plats för att lyssna till de senaste forskningsrönen inom ekologisk produktion. Ett exempel som kom fram, var att Kindneybönor kan odlas i Sverige och betalas med 100 kr per kilo – marknaden vill helt enkelt ha svenskodlat. Foto: Micael Goth
I Hässleholm samlades branschen för att diskutera och ta del av den senaste forskningen inom ekologisk växt- och husdjursproduktion. Bakom arrangemanget stod Jordbruksverket och EPOK - Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, samt Hushållningssällskapet.

William Waterfield berättade om den ekologiska mjölkmarknaden i England, som fått ett lyft. – Generellt säljs allt mindre drickmjölk, ungefär 50 procent av allt som produceras, medan andra områden växer. Den ekologiska yoghurten ökar mycket. Märket Yeo Valley har varit väldigt viktigt för ekomarknaden, de har gått från 30 kor till att bli Englands största ekologiska märke, säger William Waterfield. Foto: Micael Goth
Både svenska och internationella projekt presenterades. Engelsmannen William Waterfield, som arbetat som rådgivare för ekologisk produktion sedan 20 år tillbaka, berättade om vändpunkten för ekologisk mjölk på den brittiska marknaden, som i dag är världens näst största.

­– Jag tycker att den ekologiska marknaden i England fick skjuts framåt när det ekologiska mjölkkooperativet OMSCo kunde börja exportera mjölk. OMSCo började då betala mindre för sommarmjölk, vilket gjorde att det ekologiska alternativet blev mindre intressant för de lantbrukare som hade vårkalvning. Därför lämnade många av dessa mjölkproduktionen. Det återställde balansen på marknaden, säger William Waterfield.

OMSCo bildades 1994 av en grupp lantbrukare. Nu, 20 år senare, är de 200 medlemmar och producerar över 250 miljoner liter ekologisk mjölk. De har 65 procent av den engelska marknaden för produktion av ekologisk mjölk och är det enda helt ekologiska mjölkkooperativ som ägs till fullo av lantbrukare i England.

– Den ekologiska sektorn i England mår minst sagt bra och vi ser nu de första tecknen till prisökning. Däremot ser det väldigt deprimerande ut för den konventionella mjölken. Arla är fortfarande den svaga länken på den ekologiska marknaden här i England, de fortsätter att använda den konventionella mjölkens pris som bas för priset på ekologisk mjölk, berättar William Waterfield.

PREMIUM VIKTIGARE ÄN BULK

Potatis är en het marknad och efterfrågan på ekologisk potatis är stor. Anders Huldt, vice vd vid Svegro, bjöd på sina tankar och råd kring ekologisk potatis.

Talade odling av proteingrödor. – När det gäller lupiner, är min rekommendation av sortval Iris. Men man ska komma ihåg att blanda in 40 kilo vårvete per hektar, säger Inger Bertelsen, chefskonsulent ekologisk plantproduktion, vid Seges i Danmark, ett kunskaps- och rådgivningscentrum för jordbruksfrågor. Foto: Micael Goth
Det råder ett ökat intresse för eko på marknaden.– Vi vill se hur forskningen kan stödja utvecklingen och vilken forskning som de ekologiska producenterna behöver, säger Niels Andresen, rådgivare ekologisk produktion vid Jordbruksverket och en av dem som var med och arrangerade. Foto: Micael Goth
– Tänk kundens kund. Ekologiska produkter börjar nu bli standardprodukter och hanteras av dagligvaruhandeln på samma sätt som konventionella produkter. För att öka din konkurrenskraft behöver du fundera på vad utöver ekologiskt som morgondagens konsument kommer att kräva och på vilket sätt du kan vara en bra leverantör till dagligvaruhandeln, säger Anders Huldt. 

Han berättar att det finns brist på svenska sortspecifika ekologiska potatisar. Något som därmed öppnar upp för import. Populära sorter är exempelvis Amadine och Cherry.

– Det handlar inte om bulk längre utan att finna bättre ekologiska sorter som klarar klass 1-klassifiering. Men en potatis kan inte finnas i butiken några månader bara, den ska vara tillgänglig för konsumenterna året runt, berättar Anders Huldt.

Hur ska potatisodlarna tänka för att hänga med in i framtiden?

– Se på potatisen som vilken annan produkt inom frukt och grönt. Beteendet att köpa in och lagra potatis i hemmet är förbi. Nu köper vi specifik potatis för specifika tillfällen. Storlek, utseende och egenskaper blir viktigare. Se till att ha en bra dialog med dagligvaruhandeln och håll dig uppdaterad om konsumenttrender. Fundera på att sätta av en del av arealen för att ta fram sorter som kan säljas i eget namn och därmed betinga ett bättre pris, menar Anders Huldt. 

ÅKERBÖNOR POPULÄRA – MEN SNÅLA INTE

Åkerböna blir allt populärare att odla. Inger Bertelsen, chefskonsulent ekologisk plantproduktion vid Seges i Danmark, ett kunskaps- och rådgivningscentrum för jordbruksfrågor, gav odlingsråd för proteingrödor. För att lyckas med åkerböna får det bland annat inte finnas ogräsrötter i marken, det är viktigt att så tidigt och välja en lämplig sort, liksom att så på lerjord med god vattenförsörjning eller sandjord med möjlighet till bevattning.

– Snåla inte med plantor, det krävs exempelvis minst 40 plantor per kvadratmeter, menar Inger Bertelsen.

Annika Höjer, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, höll föredrag om bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder.

– Proteintillskott till mjölkkor kan inte minskas genom att öka andelen rödklöver i foderstaten eller genom att utfodra ett grovfoder med högre andel råprotein. Vidare ses i produktionsförsök inte de positiva produktionseffekterna av värmebehandling av proteinfoder som dagens fodervärderingssystem anger, säger Annika Höjer.

Micael Goth
Frilansjournalist
Artikeln publicerades söndag den 12 juli 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera