Så mycket får du i torkstöd

Jordbruksverket har tagit fram ett förslag på hur torkstödet ska fördelas till växtodling, gris- och fjärderfäproduktion. Samt prognos för när det ska kunna betalas ut.

Jordbruksverket föreslår en bred fördelning av de 760 miljoner kronor som regeringen avsatt under 2019 för att begränsa konsekvenserna av torkan sommaren 2018.

-I princip alla produktionsgrenar har drabbats av inkomstbortfall, antingen genom minskad skörd eller ökade foderkostnader. Inom animalieproduktionen finns det fortsatt en risk för avveckling eller minskning av djurantal, en minskad produktion som kan vara svår att ta igen, säger Tjitte de Vries, ansvarig chef för uppdraget.

Kombinerat areal- och djurbaserat stöd

Jordbruksverket föreslår ett kombinerat areal- och djurbaserat stöd. Det innehåller en riktad del till gris och fjäderfä samt ett arealbaserat stöd till övriga produktionsgrenar.

Förslaget är administrativt mer komplext att genomföra än ett renodlat arealbaserat stöd men ska enligt myndigheten ha en högre träffsäkerhet gentemot den spannmålsbaserade animalieproduktionen.

Till trädgårdsnäringen förordas en kollektiv lösning i form av ett utvecklingsprojekt.

68 kr/slaktgrisplats och 3,55 kr/fjäderfäplats

Foto: Carolina Wahlberg

Hösten 2018 avsattes 400 miljoner i stöd till grovfoderbaserad animalieproduktion och nu vill Jordbruksverket bredda torkstödet till att även omfattade den spannmålsbaserade djurproduktionen som har drabbats av höga foderpriser.

Inom produktionsgrenarna gris- och fjäderfä har torkstödet fördelats mellan moderdjur och slaktdjur utefter förbrukningen av foder

Fördelning av torkstöd 2019, djurproduktion

  Antal stallplatser i Sverige Kr/plats
Suggor 131 832 228
Slaktgrisar 900 866 68
Fjäderfä 22 568 995 3,55

Källa: Jordbruksverket

151 kr/hektar spannmål

Foto: Katarina Johnsson

Jordbruksverket konstaterar att växtodlingen har lidit skada av torkan som prisuppgången på spannmål inte har kompenserat fullt ut för alla grödor och därför också bör ha del av torkstödet.

Vid beräkningen av stödnivån till växtodlingen har man tagit hänsyn till stödet som betalades ut till den grovfoderbaserade animalieproduktionen 2019.

Fördelning av torkstöd 2019, växtodling

  Antal hektar i Sverige Kr/hektar
Spannmål och frövall 1 009 129 151
Oljeväxter och proteingrödor 155 716 550
Vall och grönfoder 1 118 900 287

Källa: Jordbruksverket

Betalning efter årsskiftet

Hade Jordbruksverket förordat att torkstödet skulle fördelas enligt en enklare arealbaserad modell så var deras prognos att stöden kunde ha betalats ut omkring halvårsskiftet.

Men den mer komplexa areal- och djurbaserade modellen behöver man två till tre månader ytterligare på sig.

Administrationen av torkstödet beräknas kosta 4,7 miljoner kronor.

Stödnivå långt under gränsen

Jordbruksverket räknar med att sommarens torka har kostat jordbruket 6,2 miljarder kronor. EU:s regler för stöd som kompenserar för allvarlig klimathändelse medger att högst 50 procent av inkomstbortfallet ersätts. Vilket på aggregerad nivå skulle innebära ett utrymme om 3,1 miljarder kronor för Sverige. Det svenska torkstödet om 720 miljoner kronor ligger med god marginal under det taket.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 09 februari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Torkstödet: I otakt med samtiden

Den kombinerade torkan och värmeböljan i Sverige i somras uppskattas ha gett jordbruksföretagen ett tapp i produktionsvärde på 10 miljarder. Till det kommer kraftigt ökade kostnader för djurfoder. Regeringen beslöt om 400 miljoner kronor i krisstöd till får-, nöt och komjölkproducenter. Nu ska nästa krisstöd om 736 miljoner kronor fördelas. Jordbruksverkets förslag till fördelningsmodell, som stöds av bland annat LRF, är helt orimlig.

Kommentera

Senaste

Nya landsbygdsministern behöver tillföra tillit och dialog

En ny landsbygdsminister är på plats med uppdraget att jobba vidare med livsmedelsstrategin. När jag frågar mina medlemmar, lantbrukare och livsmedelsföretagen om de hittills har upplevt effekter och resultat från livsmedelsstrategin blir svaret att det har gått åt motsatt håll. Vad är det för fel som sker på vägen? I många fall är de uppsatta målen till branschens fördel. Men administration och byråkrati försvårar, kontrollavgifterna ökar och tilliten är mindre eller i princip noll enligt de lantbrukarne och företag som jag för dialog med.

Kommentera