Priset på maltkorn har fallit med en fjärdedel

Nedgången för priset på maltkorn av förra årets skörd fortsätter. Priset för maltkorn från skörd 2018 är på samma nivå som skördeleverans 2019.

 

Lantmännens indikativa notering för maltkorn har fallit med drygt en fjärdedel sedan årsskifte. Samtidigt har noteringen för grynhavre stigit och ligger nu avvaktande.

Lantmännens indikativa notering för maltkorn Propino i prisområde väst har fallit med 27 procent

sedan årsskiftet och är nu på samma nivå som maltkornspriserna var i juli förra året innan den stora prisuppgången orsakad av sommarens torka.

Den 4 mars noterades spotpriset till 167 kr/100 kg. Vilket innebär att priset på maltkorn från skörd 2018 är på samma nivå som priset för skördeleverans 2019.

Överskott pressar

Priserna på maltkorn har under inledningen av året fallit tillbaka.  Bakgrunden till prisfallet i Skandinavien är att det har varit svårt att få fram maltkorn av godkänd kvalitet. Mycket maltkorn har fått klassats om till foderkorn och nu verkar foderkornaptiten hos de stora köparna ha mättats. Priset på foderkorn backar och då faller stödet för maltkornspriset.

Enligt Lantmännens prognos talar frånvaron av köpare på gammal skörd och överlag gynnsamma förutsättningar för kommande skörd emot att priserna på maltkorn ska vända uppåt. 

Grynhavre håller priset

Samtidigt som maltkornet har rasat och kvarnvetet backat lite så ligger grynhavrepriserna stilla. De begränsade volymerna av havre tvingar industrierna till att betala nuvarande prisnivå oavsett hur andra grödor rör sig.

Lantmännens indikativa notering för grynhavre Kerstin i prisområde väst noteras till 242 kr/100 kg. Det innebär att priset på grynhavre skörd 2018 ligger drygt 30 procent eller 80 öre högre än skördepriset på grynhavre 2019. Grynhavren ligger för tillfället på samma nivå som maltkorn för skörd 2019.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 14 mars 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Laglöst agerande hotar kolets kretslopp

Sociala medier i all ära. Verkligen. Men det som sprids där med hjälp av en snabb knapptryckning – ja, ibland blir man ju faktiskt orolig på riktigt. Jag undrar ofta om källkritik är någonting som försvinner så fort man läser något på internet, som kan vara skrivet av vem som helst, när som helst och framförallt med vilken skev agenda som helst. Bilder, filmer och påståenden delas hej vilt utan minsta tvekan över sanningshalten. För allting som någon annat har delat är ju sant, eller hur? 

Kommentera