Potentialen för stadsodling studeras i nytt forskningsprojekt

I ett nytt forskningsprojekt finansierat av Formas ska potentialen för stadsodling i fyra små och mellanstora, svenska städer studeras.

− Vi vet att livsmedelsförsörjningen är en av vår tids stora utmaningar samtidigt som vi ser ett ökat intresse för ekologisk och lokalproducerad mat. Det har satt fokus på frågor som rör hållbar utveckling, minskade klimatutsläpp och olika lösningar för att säkra lokal livsmedelsproduktion, säger Katarina Girlitli-Nygren, professor i sociologi och verksam vid Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet, i ett pressmeddelande.

Från Formas har forskningsprojektet tilldelats sju miljoner kronor i stöd, och projektet kommer att pågå under fyra år. Enligt Elin Montelius, medverkande forskare i projektet och verksam vid Risk och krisforskningscentrum vid Mittuniversitetet, kommer projektet att kopplas till den svenska livsmedelsstrategin.

− Men, i strategin finns inte stadsodlingar beskrivna och vi menar att de skulle kunna utgöra en del i arbetet att uppnå målsättningarna och samtidigt bidra till mer hållbara städer och samhällen i Sverige. Därför blir det angeläget att studera vilka hinder och möjligheter som kan finnas kring just stadsodlingar, tillägger Henrik Haller, forskare vid Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande.

Då det i Sverige inte finns så många större städer har man valt att inrikta sig på små och medelstora städer, och de fyra städerna som kommer ingå i studien är Härnösand, Östersund, Södertälje och Lund.

− Små och mellanstora städer har på flera sätt goda förutsättningar att utveckla stadsodlingar och blir därför särskilt intressanta att studera. Man kan till exempel anta att det blir mindre konflikter kring nyttjande av mark än i snabbt växande storstäder. Överlag vill vi bidra med kunskap om stadsodlingars betydelse för övergången till mer hållbara städer och samhällen, säger Gertrud Alirani, forskare vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.