Kommuner saknar förståelse om jordbruk­s­markens värde

Landets kommuner saknar ekonomiska incitament för att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet.

Det visar en ny samarbetsstudie gjord av SLU-forskaren Mark Brady och Nils Malmström vid Agrifood Economics Centre (Ekonomihögskolan vid Lunds universitet).

– Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige, säger Mark Brady i ett pressmeddelande.

Åkermark som exploateras för bebyggelse är både komplicerad och kostsam att återställa.  Enligt författarna behövs ekonomiska styrmedel som komplement till dagens lagstiftning, för att ge kommuner förutsättning att ta hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning vid beslut om exploatering. 

Kommunerna har i dag beslutanderätt över när jordbruksmark får exploateras. I miljöbalken finns en lagtext som reglerar när kommuner får ge godkänt, men lagstiftningen är utformad så att det är ganska lätt att göra egna tolkningar. Forskarna skriver att det blir ett problem att kommunerna kan dra nytta av exploateringen samtidigt som kostnaden av att den framtida livsmedelstryggheten minskar är något som påverkar hela det svenska samhället. 

– För att kommuner ska kunna ta beslut som tar hänsyn till hela det svenska samhället skulle dagens lagstiftning behöva kompletteras med ett styrmedel som införlivar jordbruksmarkens fulla värde i beslutsprocesserna. Det skulle exempelvis kunna utgöras av en skatt på exploatering eller krav på ekologisk kompensation, säger Nils Malmström. 

Först måste dock Sverige fastställa ett mål för skydd av jordbruksmark, enligt forskarna. I dagsläget saknar Sverige ett sådant mål.