För att öka lönsamheten i de svenska lantbruksföretagen och producera mer mat med lägre klimatpåverkan, måste den svenska regeringen enligt LRF göra följande:

Halvera regelbördan:

Lagkraven inom det svenska lantbruket har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. 1996 fanns det 278 lagkrav som berörde lantbruket. 2021 hade den siffran växt till 648. Reglerna är för krångliga och för många. Ibland även motsägelsefulla. Tillsammans utgör regelverket en bromskloss för tillväxt och lönsamhet.

Slopa orimliga regler:

Det är inte bara antalet regler som sätter käppar i hjulet för lantbrukets lönsamhet. Utan också vad som regleras och på vilket sätt. Uppfinningsrikedomen inom jordbrukspolitikens är stor. Inte minst i verkstaden för orimliga regler. Ibland till den grad att politiker och tjänstemän ger intrycket av att veta bättre än lantbrukaren själv vad som lämpar sig bäst på just deras gård. Ett exempel är regeln om växtföljd som tillämpas i alla EU:s medlemsländer.

Gör det enkelt att göra rätt:

En lantbrukare har att göra med ett 15-tal myndigheter. En bristfällig samordning mellan dessa gör att en och samma lantbrukare kan bli kontrollerad av flera myndigheter för samma sak. För att göra det enklare att följa regler måste det finnas en väg in i myndighetssverige, inte flera. Även myndigheternas service och information om regelverk måste förbättras.

Ta viltfrågan på allvar:

Enligt Viltskadekommissionens utredning kostar viltet minst 18 miljarder kronor varje år. Det är en enorm summa mätt i förlorat livsmedel. Regeringen måste därför skyndsamt presentera det utlovade vildsvinspaketet och minska antalet vargar i Sverige. Man måste även se till att nya riktlinjer om skyddsjakt på varg verkligen skapar tydlighet och förändring. Olika länsstyrelser tolkar i dag skyddsjakt olika vilket medför stora regionala skillnader i beslut. Slutligen bör kostnader och skador och förebyggande av skador som viltet medför inom lantbruket, fullt ut bekostas av staten.

Källa: LRF