Ryssland och spekulation drev upp vetepriset

MARKNAD. Den senaste månaden har priserna på vetet skenat med full fart uppåt. Men vad är det som har gett oss dagens vetepris, mer än 50 procent högre än vad det var för någon månad sedan? Två orsaker sticker ut, Ryssland och spekulation.

Startskottet för prisuppgången på spannmål skedde inte på grund av Ryssland, utan det var USA som drog igång den positiva pristrenden. En rapport i juni om väsentligt lägre majslager än förväntat i kombination med en lägre areal än väntat lyfte börskurserna på majs och soja samt även vete.

Oro för ryska skörden

I början av juli började oron för den ryska skörden att ta fart. Tuff vinter med större andel utvintring än vanligt i kombination med en torr, varm sommar skapade dåliga förutsättningar för spannmålsproduktionen.
Prognoserna för den ryska spannmålsproduktionen sjönk snabbt under sommaren:

• Våren 2010 - Ryska intresseorganisationen Grain Producers Union uppskattar årets spannmålsskörd till 100 miljoner ton.
• 16 juni – Premiärminister Vladimir Putin säger tillsammans med jordbruksminister Yelena Skrynnik att Rysslands spannmålsskörd blir 90 miljoner ton.
• 6 juli – Putin meddelar att spannmålsskörden skrivits ner till 85 miljoner ton på grund av torka men att det inte fanns anledning till oro. Det ryska spannmålslagret på 24 miljoner ton gör att man kan hålla uppe den förväntade exporten på 20 miljoner ton.
• 16 juli - Jordbruksminister Skrynnik flaggar för att man förmodligen tvingas sänka prognosen till under 85 miljoner ton. Analytikerna på SovEcon skriver samtidigt ner sin skördeprognos till 75 miljoner ton.
• 19 juli - Ryska intresseorganisationen Grain Producers Union uppskattar årets skörd till 77 miljoner ton.
• 21 juli – Ryska staten börjar sälja ut av interventionslagren på 9,5 miljoner ton för att dämpa prisuppgången i Ryssland.
• 27 juli – SovEcon sänker produktionsprognosen till 70-75 miljoner ton med en varning om att produktionen kan sjunka under 70 miljoner. Samtidigt börjar man bli bekymrade över bristen på vatten för höstens vetesådd som bara är några veckor iväg.
• 3 augusti – Ryska jordbruksdepartementet sänker produktionsprognosen till mellan 70-75 miljoner ton. Samtidigt uppger globala spannmålshandlaren Glencores ryska chef att skörden kan sjunka hela vägen till 65 miljoner.
• 6 augusti – Ryssland meddelar att man inför ett exportstopp för vete.
• 9 augusti – Putin säger att årets spannmålsskörd blir 65 miljoner och i värsta fall kan den sjunka ända ned till 60 miljoner ton. Han meddelar också att exportstoppet kommer att bli långvarigt.

Rysk summering

Förra årets ryska spannmålsproduktion på 97 miljoner ton och prognoser om att man i år skulle överträffa 100 miljoner blev omkullkastade av en fruktansvärd värmebölja. De sista officiella prognoserna pekar nu på en produktion kring 65 miljoner ton.
Den inhemska spannmålsförbrukningen uppgår till cirka 75 miljoner ton och de ryska lagren uppges nu vara 21 miljoner ton. 21+65-75=11 miljoner ton kvar att fördela. En lagernivå kring 10 miljoner ton skulle troligen stoppa den ryska exporten totalt då man inte vill vara helt utan buffert. Eventuellt talas om en export på 5 miljoner ton. Det kan jämföras med den ryska spannmålsexporten under 2009/2010 som nådde 20 miljoner ton.

Uppgång ger uppgång

Prisuppgången på råvarumarknaderna för spannmål i början av juli fick marknadsanalytikernas skärmar att blinka av upphetsning. Rörelser på en marknad gör det möjligt för handlare och fonder att tjäna pengar på den, oavsett om den går upp eller ned, det är bara en fråga om positionering och strategier. Rör sig priset på en råvara tjänar någon pengar på det.
Efter de stora prisrörelserna på spannmål under 2007/2008 har spannmålsmarknadens rörelser varit betydligt mindre. Det i kombination med en finanskris som dränerade marknaden på kapital gav oss en spannmålsmarknad som styrdes av produktionsprognoser och fakta.
När nu marknaden i början av juli gick upp kraftigare än normalt var det en signal för investerare att det kunde finnas pengar att tjäna inom jordbruksprodukter. Investerare som samtidigt ville ta pengar från aktier till andra placeringar.

Uppblåst börs

Mer pengar in i systemet genererar stigande börskurser på spannmål som i sin tur lockar fler investerare. På Chicagobörsen har antalet kontrakt som omsätts på en dag nästan fördubblats mot den normala volymen. Och i Paris har antalet vetekontrakt som handlas på en dag mer än fyrdubblats.
Den ökade handelsvolymen är en klar indikation om att börshandel för tillfället inte enbart handlar om prissäkring av fysisk vara utan även i allra högsta grad om finansiella placeringar. Och problemet med finansiella placeringar är att de är flyktiga, uppstår bättre avkastningsmöjligheter på en annan marknad så flyttar pengar dit och spannmålsmarknaden kan falla kraftigt.

Fler faktorer i kulissen

Ryssland och spekulation är de två av de viktigaste faktorerna bakom sommarens prisuppgång på vete, men det finns fler faktorer som påverkar.
Rysslands grannar minskar också sin produktion. I Ukraina sjunker spannmålsproduktionen från förra årets 21 miljoner ton till 17-17,5 miljoner ton med minskad veteexport som möjlig påföljd, från 9 miljoner ton till 6 miljoner ton. Som WTO-medlem kan Ukraina inte införa samma exportstopp som Ryssland, istället har man infört luddiga kvalitetsparametrar och tullbyråkrati som effektivt stoppar exporten. I Kazakstan minskar skörden 35 procent från förra årets rekordskörd på 21 miljoner ton.

La Niña

I västra Australien sjunker prognoserna för årets veteskörd på grund av torka, bra odlingsväder i östra Australien kompenserar dock nedgången.
I Argentina ökar den sådda vetearealen snabbare än förväntat, men frågetecken finns kring om väderfenomenet La Niña med sitt torra väder i Sydamerika kommer att sänka årets avkastning.
I Europa har tidigare oro för minskad produktion på grund av sommarens torra väder i Frankrike och Tyskland nu kompletterats av funderingar kring kvaliteten på Tysklands vete efter den senaste tidens kraftiga regn.
För den som är intresserade av den framtida prisutvecklingen på spannmåls finns det som synes många faktorer att beakta.