LEDARE - Vilka är det som hörs?

Tack vare danska fjäderfäbranschens ja till GMO-grödor i foder, hjärtinfarkt i grisbranschen, införandet av en eventuell kopeng och stopp för vargjakt, har debattintensiteten i svenskt lantbruk nått nya höjder de senaste veckorna. Men vilka är det som hörs och vad kan de?

Stefan Ljungdahl

Tyvärr är okunskapen skrämmande stor bland många som debatterar och få av dem som hörs är ekonomiskt berörda av det de debatterar. Det finns en stor risk att den mycket viktiga, livliga debatten återigen rinner ut i ett ”jaha” kombinerat med ett ”någon gång får vi nog betalt för vår svenska modell”.

Jag önskar att än fler ser och deltar i debatten. Jag tror att vi just nu står inför ett avgörande av om svenskt jordbruk ska fortsätta sin kräftgång under bördan av fri import kombinerat med nationella särregler för jordbruket, som inte kompenseras ekonomiskt, eller om vi i branschen ska lyckas etablera en insikt om att det faktiskt gör väldigt ont att konkurrera på ojämlika villkor och att det faktiskt inte behöver vara såhär.

Det behövs en stridsvilja som utgår från insikten att det svenska samhället faktiskt gör ett aktivt val, att vår djuruppfödning minskar för varje år och att fälten i mellan- och skogsbygd brukas allt mer extensivt. De flesta konsumenter har genom sina inköp i decennier försökt visa oss att de inte för mer än en liten del av vår produktion, är beredda att betala för GMO-frihet, låg antibiotikaanvändning, betande mjölkkor, knorr på grisen, fast mark under grisfötterna, strö i grisboxarna, mer yta för djuren med mera. Svenska lantbrukare har ändå fortsatt att enbart producera en dyrare produkt än vad majoriteten av kunderna har velat betala för. Politikerna har makten att via skattesystemet motivera företagare att producera något annat än det medborgarna vill betala för. De kan också med lagar ställa krav på produkter, för att de ska få säljas. Politikerna har valt att inte betala för de unika kvaliteter som svenskt lantbruk har levererat.

Det är en sanslös okunskap och en storm av förenklingar som poppar upp i debatten, speciellt på internet. Det är ofta debattörer som drivs av en ideologisk övertygelse och som inte själva ekonomiskt berörs av de frågor de uttalar sig om, som hörs mest och vet bäst.

Det är viktigt att du som insatt och berörd, tar plats och sakligt och ödmjukt bemöter de debattörer som vill avgöra dina livsvillkor. Din trovärdighet är stor!

Det är du som vet hur det verkligen är att tvingas betala räkningen för att staten hellre köper en produkt du är förbjuden att producera.

Det är du som vet hur det känns att se fälten sluta brukas och se djuren lämna gårdarna, för sista gången.

Det är du som vet vad som behöver ändras för att du ska vilja investera mer.

Detta gör det svårt för debattörer att slå hål på din trovärdighet.

Genom att tillsammans ta plats i debatten och slå hål på osakligt tyckande och ren okunskap kan vi styra utvecklingen åt rätt håll. Utan lantbruket längst fram i debatten blir det garanterat inte vår åsikt som väger tyngst när framtida spelregler bestäms.


Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

Artikeln publicerades onsdag den 29 januari 2014

Kommenterarer till artikeln

Göran E skrev 2014-02-02 13:37:20:

Mycket bra ledare! Det stora orosmomentet är att det har blivit så tyst. Nyligen skrev Östgöta Corren ytterliggare en provokativ ledare om lantbruket. Jag mailade skribenten med tanke att höja dennes kompetens i sakfrågan. Tidningen svarade att man ville publicera mailet som ett inlägg från en lantbrukare och att man i övrigt saknade reaktioner från bönder. Av detta kan vi lära oss att det är viktigt att fler reagerar och hör av sig. Att den vanlige bondens synpunkter ofta är efterfrågade,. Medierna är tyvärr mer misstänksamma mot lantbruksdebattörer som kan kopplas till politik, LRF m.fl. Det håller alltså inte med att peka på Staffan Danielsson och Peter Borring och säga att jag tycker som dem. Ta gärna deras argument men för fram dem själv.


Signatur skrev 2014-01-30 17:44:50:

Du har helt rätt i det du skriver Stefan. En betydande orsak till att det är så tyst från oss som driver livsmedelsproducerande lantbruk, där kunden är de många människorna är sannolikt trötthet. När de som ska företräda oss och våra intressen inte kommunicerar vad svag konkurrenskraft innebär och vad svenskt lantbruk skulle kunna betyda för samhällsekonomin utan istället motarbetar genom att fortsätta diskutera djurvälfärd och mjuka värden istället för hårda ekonomiska fakta, orkar i vart fall inte jag vara så aktiv i debatten som jag borde. Det är naturligtvis inget hållbart argument att gömma sig bakom men en realitet. GMO frågan är ett bra exempel. Nu har vi tappat produktion på grund av gmo friheten i många år, nu när vi hållit på med det så länge att det blivit helt absurt då kommer vi närmre en förändring. Varför skulle vi behöva tappa pengar i så många år innan är obegripligt. Vi borde ta lärdom av det och göra upp med alla särkostnader nu direkt, annars blir det med djurskyddslagen som med gmo frågan. Det är hög tid att ta nya tag.


lotta östlund skrev 2014-01-30 12:06:02:

Jättebra skrivet!! Man slår idag sönder folks liv och omöjliggör djuruppfödning och stallar gapar tomma.Myndigheter som LS rensar landsbygden just nu..Inga stall duger tydligen. Vi har bra djurhållning i Sverige och duktiga bönder!! Dags att ändra bilden av Sverige som ett land med djurplågare som kablas ut i media. Problem om de uppstår kan lösas och folk ska då ha hjälp och inte själp. Nu ser vi följderna med det som sker i samhället i matvanor, minskad efterfrågan kött mm och de som styr är ej beroende ekonomiskt av att leva av landsbygdens näringar. Vi måste ta helhetsgrepp på det här nu!! Kraftsamla!! Tillsammans måste vi jobba för en förändring ! Det som sker nu är inte acceptabelt om vi ska ha en fungerande djurhållning i detta land.


EROL skrev 2014-01-29 11:50:51:

Mycket bra formuletrat!! Jag tänkte på den turbulens det blev när MAX informerade om konsekvenserna av höjd restaurangmoms och arbetsgivaravgifter. Tänkte då att alla dessa "förståsigpåare" som hejdlöst gav sig på bröderna Bergfors; -Dessa har aldrig, såsom jag gör, suttit den 12:e varje månad och sett vilka stora summor som vi företagre betalar in i arbetsgivaravgifter och moms. Tack Stefan, detta gav inspiration att faktiskt ta matchen.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera