Högre bidrag till storstadsboende än svenskt lantbruk
Villa- och lägenhetsägare i Stockholm kostar mer i subventionerade lån än den totala summan av stöd och ersättningar till alla svenska lantbrukare. Ränteavdrag till privat konsumtion, i huvudsak i form av bolån, kostar staten mer än den sammanlagda summan av alla stöd till lantbruket.
I en granskning av ränteavdragen som Svenska Dagbladet gjort visade det sig att de svenska hushållens ränteavdrag 2012 innebar att statens skatteintäkter minskade med 32 miljarder kronor. Det är en ökning av statens kostnader för att subventionera privata lån med cirka 40 procent sedan början av 2000-talet.
32 miljarder
| RÄNTEAVDRAG Privatpersoner med lån kan i Sverige kvitta räntekostnaderna för sina lån mot skatteinbetalningar med 30 procent av beloppet upp till räntekostnader på 100 000 kronor, därefter med 21 procent. Syftet med ränteavdraget har varit att göra det möjligt för fler att köpa egen bostad även utan att ha tillgång till ett stort eget kapital. Ränteavdraget har också motiverats med att stimulera bostadsbyggandet. |
Under 2012 deklarerade svenskarna enligt Svenska Dagbladet hela 108,2 miljarder i ränteutgifter. Det innebär i praktiken skatteavdrag på runt 32 miljarder kronor.
Räknat i 2012 års penningvärde är det är 35 procent över genomsnittet de senaste 15 åren, trots att vi nu har en mycket låg nivå på räntan.
Kvarleva från 70-talet
Nationalekonomen Danne Nordling beskriver möjligheten att få kvitta ränteutgifter mot inkomst av tjänst som en kvarleva från ett gammalt skattesystem från 70-talet där ”alla olika inkomster slogs ihop i slutändan och beskattades med den vanliga marginalskatten”.
Resultatet av ränteavdraget är att kostnaden för privata lån sänks för låntagaren samtidigt som staten får in mindre i skatt. I och med att staten betalar en del av räntan ökar låneutrymmet, vilket ger möjligheter till att betala mer för en villa än vad man klarat utan statligt stöd.
10 miljarder till jordbruk
Jordbruket och jordbrukarna brukar återkommande pekas ut i debatter som stora mottagare av stöd och ersättningar från EU och den svenska staten. I relation till den skattereduktion som ges till privata låntagare för att hålla nere boendekostnader och stimulera byggsektorn blir jordbruksersättningarna relativt små.
2012 fick svenska jordbrukare totalt 9,9 miljarder kronor i ersättningar från EU och staten. Av den totala summan är 5,8 miljarder gårdsstöd, 2,5 miljarder miljöstöd och 1 miljard regionala stöd.
Samma år fick enligt Svenska Dagbladet invånarna i Stockholms län skattenedsättningar på sammanlagt 10 miljarder tack vare räntebidraget. En tredjedel av statens kostnader för räntebidraget hamnar i Stockholm.
Jordbrukets 9,9 miljarder är i huvudsak finansierade av EU och hjälper till att betala för en svensk livsmedelsproduktion, betesmarker, ekologisk produktion, minskat kväveläckage med mera.
De svenska hushållens lån ligger på 2 800 miljarder kronor och man betalade under 2012 en ränta på 108 miljarder kronor, vilket gav staten minskade skatteintäkter på 32 miljarder kronor efter ränteavdrag.
Om vi spekulerar i att räntan skulle stiga med 1 procentenhet innebär det att räntekostnaden stiger till 136 miljarder och att kostnaden för ränteavdraget då blir 41 miljarder, förutsatt att hushållens skuldsättning inte ökar.
Med en god ekonomisk utveckling i Sverige och därigenom stigande räntor skulle den nuvarande konstruktionen med ränteavdragen för privatpersoner bli ohållbar på sikt för statskassan.
För jordbrukets del ser stöden ut att minska under de närmaste åren. Ännu återstår att se vilken nivå det nya gårdsstödet kommer att hamna på och ur det ska fördelas, den totala kakan blir dock mindre. Det gäller även för miljöstöden när det blir 500 miljoner kronor mindre per år från EU till landsbygdsprogrammet.
Jordbrukets ersättningar 2012 (miljoner kronor)
| Gårdsstöd | 5 778 |
| Miljöstöd | 2 506 |
| Regionala stöd | 988 |
| Investeringsstöd | 434 |
| Djurvälfärd | 120 |
| Startstöd | 32 |
| TOTALT | 9 858 |
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se
Kommenterarer till artikeln
Ekonom skrev 2014-04-30 10:37:15:
Mindre än 5 får dela på 32 miljarder. Dags att sluta gnälla och ta sig i kragen och börja jobba istället. Bönderna klarar sig inte en dag utan bidrag drån Stockholm och Bryssel.
AJ skrev 2014-02-05 20:18:45:
Ja det stor skillnad på minskning av den direkta skatten med 30% än ett rent pengastöd. Det går att bevisa vad som helst med statistik. Konsumtion från vanliga löntagare genererar även de skatt.
Ivan skrev 2014-02-04 14:49:23:
Om diagrammet vill göra anspråk på att vara riktigt så behöver den ljusgrå zonen vara betydligt mindre, 320 % av Stockholm-zonen.
Starlight skrev 2014-02-02 17:32:05:
Ni kan hitta den utlagd hos landets största ekonomibloggare .tihi Sök på cornucopia cornubot se med punkter imellan
Joakim skrev 2014-02-01 18:02:37:
De där cirklarna som ska symbolisera storleken på bidragen måste ha ritats av någon utan matematikkunskaper. Hela artikeln tappar i trovärdighet om såpass vilseledande material finns med. Bara ett tips, om detta ska delas utanför den innersta jordbrukskramarkretsen.
Signatur skrev 2014-01-31 12:45:58:
Mer jämförande journaliatik av det här slaget! Det sätter perspektiv på saker och ting. Jordbrukarkåren är för tyst och når oftast inte hela vägen fram till mottagarna av våra budskap. Den här typen av journalistik träffar ju alla som gör avdraget, smart tänkt!
Henric skrev 2014-01-31 06:33:45:
Måtte denna artikel nå ut till andra tidningar och medier!!!!!!