Hönshus på hjul och längtan efter bättre mottagning

De fick möjligheten att arrendera en väletablerad jordbruksverksamhet på Nämdö. De tog chansen och har nu gjort Östanviks gård till sin egen. 

Östanviks gård på Nämdö drivs av Per Fjärdhäll och Stina Molander. Båtresan ut till ön från färjehamnen vid Stavsnäs utanför Stockholm tar ungefär 30 minuter. Efter en kort promenad längs den slingriga grusvägen möts man av det röda huset och den enorma röda ladan som utgör gården. 

– Ladan är väldigt stor för att ligga så här ute på en ö. Han som byggde det här beställde ett riktigt skrytbygge och ville verkligen att den skulle synas när man passerade på vattnet utanför, säger Stina.

Tog över arrendet

Per och Stina har arrenderat Östanviks gård av Skärgårdsstiftelsen i fyra år. Paret som arrenderade innan drev gården i närmare 30 år och när de väl skulle gå i pension vill de att Per och Stina skulle ta över. Så blev det.

– När de tidigare arrendatorerna började arbeta här var gården nästan fallfärdig och i väldigt dåligt skick. De har röjt upp och gjort gården till det den är idag. Vi tog över med djur och allt och det var lite kaosartat i början att sätta sig in i hur allt fungerar här, säger Per. 

Arbetar med miljövård

Djuren som finns på gården är kor, får och höns. Korna och fåren betar både på Nämdö och några andra öar som ingår i arrendet. Att beta markerna och förvalta gården är de främsta uppgifterna som Per och Stina har genom Skärgårdsstiftelsen. 

Men det fanns också en stor fördel med att de tidigare arrendatorerna varit aktiva på gården så länge. De hade redan en etablerad kundkrets och redan första dagen kom det kunder som ville handla ägg och grönsaker i gårdsbutiken. Camilla som drev gården innan var även tidig med att sälja köttlådor direkt till kund något som Stina och Per fortsatt med. 

– Camilla har byggt upp våran kundkrets. Våra djur blir inte så stora och kropparna blir inte sådär fylliga som restaurangerna vill ha dem, men köttet fungerar utmärkt att sälja direkt till kund. Det blir väldigt smakrikt eftersom djuren äter mycket örter och dricker sjövatten. Det blir fantastiskt gott, säger Stina.

Gammaldags jordbruk

Ön Nämdö är sju kilometer lång. Vägarna över ön är slingriga och här finns inga bilar. På sin höjd en och annan fyrhjuling. Åkrarna är små och ser ut precis som det gjorde på 1700-talet. 

– Åkrarna är mellan 25 och 30 hektar. En tredjedel av ön är stiftelsens mark. Förr fanns det flera lantbruk på ön, men det är bara vi som har lantbruk här nu, säger Per.

Hungriga dovhjortar

På åkrarna odlas enbart vall, något som tyvärr gett dålig avkastning de senaste åren på grund av hungriga dovhjortar.

–– Vi har en stam med mellan 300 och 400 dovhjortar på ön. De äter upp det mesta av fodret som vi odlar. Markägarna har bildat ett jaktråd som arbetar med att minska antalet under jaktsäsongen. Två år i rad har man lyckats skjuta 110 djur under jaktsäsongen men det minskar ändå inte, säger Stina och tillägger att hjortarnas betande tillsammans med årets torka ser ut att ge en rekorddålig skörd.

På ön finns även älg och rådjur, men de utgör inte samma problem.

– De simmar mellan öarna, men dovhjortar simmar jättedåligt och är väldigt hemmakära. De kan bo alldeles för många på en liten yta, säger Stina. 

Hönshus på hjul

Per och Stina har kommit på en del egna lösningar på gården för att underlätta arbetet. 

– Vi har ett mobilt hönshus på hjul där de sover och har sittpinnar och reden. Sedan har de en stor fålla med elnät runt. Sedan flyttar man vagnen i fållan, var tredje dag, de luckrar jorden, gödslar, äter gräs och sedan flyttar vi dem. Det är nätgolv i buren så de gödslar ju rakt ner på marken. Det gör att vi slipper köra ut gödsel, säger Per. 

Förutom att driva Östanvik har Per och Stina även en del andra sidoverksamheter för att öka lönsamheten. På vintern plogar de och på sommaren klipper de vägrenarna, men de kör även båtuppställning på vintern och hjälper andra boende med transporter över ön. 

– Man får vara lite entreprenör om man ska driva lantbruk här. Det är alltid någon som bygger någonstans och behöver hjälp med att frakta materialet med traktorn, säger Per. 

Vill ha fler grannar

Alla bofasta ute på Nämdö jobbar på ön på något sätt. Men de flesta är sommarboende och Per och Stina skulle gärna se att ön fick fler bofasta. Men det finns flera omständigheter som försvårar för fler att flytta ut permanent. Det finns inga tomter bland annat på grund av strandskyddet och ska man flytta något mellan ön och fastlandet tar det både tid och kostar pengar. 

– Vi använder en pråm för att flytta traktorer mellan öar och förutom Waxholmsbåten finns det fraktfärjor som går att boka. Men blåser det den dagen man ska frakta kanske det inte går i alla fall, säger Stina och skrattar. 

Vana skärgårdsbor

Det kan upplevas lite omständligt av en del. Men Per och Stina är härdade. Till ön Gillinge där de bodde innan gick det inte ens en färja, utan de var helt beroende av sin egen båt. Men förhoppningsvis kommer det snart en nymodighet till ön som kanske kan få fler att i alla fall delvis bo och arbeta från Nämdö.

– Nu drar man fiber över ön och då har ju folk en större möjlighet att jobba här ute, när vi får bättre täckning. Det är fiberföreningar från flera öar som gått ihop och startat ett eget skärgårdsnätverk för att vi ska kunna få fiber. Det är fascinerande att se vad människor kan åstadkomma på ideell basis, men det krävs också att någon orkar driva ett sådant här projekt, säger Stina. 

Fick ministerbesök

Fiberdragningen över ön har fått en hel del uppmärksamhet. Bland annat av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som kom ut en dag i våras för att ta del av projektet och lära sig mer om vad skärgården behöver för att utvecklas.

– Det behövs som sagt underlättas för fler boende, med skolor och så vidare. Ett stort problem är ju också strandskyddet som i vissa fall hindrar fler från att bosätta sig här. Visst ska det finnas skyddade områden men det behöver också byggas och utvecklas. Annars kommer ingen bo här om 30 till 40 år, säger Stina. 

Lantbruksbakgrund

Per Fjärdhäll är uppvuxen på ön Gillinge som ligger långt ut i Stockholms Skärgård. Där drev hans föräldrar både jordbruk och skötte stugor som ägdes av SE Banken. Banken hade en egen stiftelse med rekreationsstugor åt sina anställda. 

Per och Stina träffades för tio år sedan och tog till en början över verksamheten på Gillinge efter Pers föräldrar. Redan då hade de nära kontakt och samarbetade med arrendatorerna på Nämdö och blev erbjudna att ta över efter dem. De bestämde sig för att göra det och har nu drivit Östanviks gård i fyra år. 

Problemet med dovhjortarna på Nämdö har pågått i 15 år och det finns ingen exakt siffra för hur många som finns på än. Men varje år i slutet av april/början av maj räknas antalet hjortar som syns till under några timmar vid bestämda områden och från det har man kunnat uppskatta att det finns cirka 400 på sommaren och 300 på vintern.  Markägarna på ön har jakträtt på sin mark bildat ett jaktråd och pratar igenom viltvårdsplanen inför varje jaktsäsong.