Att planera med självkännedom

Odlingskrönikan: Höstrusk. Annalkande vinter. Inte sådan vinter som GoT anspelar på med begreppet ”Winter is coming”. Hoppas jag i alla fall...

 


Annars är denna tid planeringens tid vad gäller odling här. Vad ska odlas? Hur skall det odlas? Var ska det odlas? Framför allt vad ska jag förändra och vad ska jag INTE förändra. Ibland är det lika viktigt att våga låta bli att förändra som att göra det.

Visst låter det konservativt? Det är nog bara att erkänna att jag blivit konservativ med åren. Ska det bytas utsäde, så byter jag bara ut en mindre andel. För att testa först. Så man inte gör något dumt. Utan agerar som en erfaren och klok människa.

Jag konstaterar att jag visst inte bara är konservativ utan gammal också...

Men just i höst har jag en ny situation. Nu är inte läge att vara konservativ. Eller så är det just det man skall vara?

Jag har blivit erbjuden att odla en ny gröda i mina växthus. En relativt sällsynt gröda. En erkänt svårodlad gröda. Det finns ingen stor och omfattande litteratur. Till och med Guds moderna ersättare, Google, är ack så fattig på odlingstips och råd. Det finns inga direkta odlingsrådgivare att vända sig till. Det finns andra odlare, men de får rum i baksätet på en V70.

Det känns som en utmaning. Det ÄR en utmaning.

Men samtidigt känns det vitaliserande. Nya tankebanor, nya problem, nya lösningar. Inget finslipande än, nu får man hugga med stora stämjärnet.

För att ändå kunna sova någorlunda gott om natten, så tar stora planeringsnojan vid. Kalkyler, likviditetsbudgetar, arbetstidsbudgetar, transportplaneringar, upphandlande av inköpta tjänster. Skadedjursbekämpningsstrategi. Försök att förutse alla scenarion vad gäller alla kända och okända parametrar.

 Kort sagt, vara egenföretagare i lantbruksbranschen.

Jag vill här slå ett slag för ett par gamla 90-tals företeelser som jag fortfarande använder, SWOT-analysen och självkostnadskalkylen.

SWOT-analysen (Strength, Weakness, Opportunity, Threat) fanns på varje ledarskapskonsults läppar när hen höll sina svindyra föreläsningar för valfri kommuns personal. Men bakom de engelska orden finns enklare svenska ord, självkännedom och omvärldskännedom.

Vad är jag bra på egentligen? Vad brukar jag lyckas få till? Vad brukar skita sig? Vad har alltid löst sig på ett bra sätt, trots att jag inte riktigt vet varför? Vad eller vem kan ställa till det för mig, trots att jag jobbar så mycket jag orkar? Kan något som jag inte kan påverka få följdreaktioner som jag inte kan reda ut?

Ställ frågorna till dig själv; skriv ner svaren. Ställ frågorna till någon du har förtroende för; skriv ner svaren. Lägg lapparna på skrivbordet. Sov en natt. Sätt dig sedan med en kopp kaffe och fundera.

Använd självkostnadskalkylen genom att sätta alla kända kostnader först. Titta eller tänk inte alls på intäkterna. Fyll därefter på med beräknade kostnader. Inga glädjesiffror eller katastrofsiffror utan realistiska, men med en buffert för oförutsedda utgifter. Glöm inte att ta betalt för ditt eget arbete i kalkylen. Ljug inte med antalet nedlagda timmar. Fila på detta tills du tycker att du kan stå för varje siffra. Lägg på skrivbordet. Sov en natt. Tag kaffekoppen och sätt dig vid kalkylpappret igen. Står du fortfarande för siffrorna, så sätter du igång med att titta på vad som ska betala alla dessa kostnader. Nästan alltid är det avkastningsnivån och avräkningspriset som gäller.

Börja med avkastningsnivån. Vad är realistiskt att JAG kan prestera? Med tanke på historik och självkännedom. Är det en ny gröda/produkt så lägg tre nivåer. Mest trolig-nivå samt en väsentligt lägre och en i nivå med toppen inom branschen.

Sedan delar du totalkostnaden med avkastningen. Då får du fram en siffra som avräkningspriset MÅSTE vara för att du ska få full kostnadstäckning. Är dagens avräkningspris högre än den siffran, så borde framtiden se ljus ut. Är den lägre, så kanske man bör tänka om.

Kaffe och sömn är viktiga parametrar i självkostnadskalkylen.

Vad är det för ny gröda som jag överväger, undrar du? Häng med i krönikorna så kommer du få se. 
 

 

Eric Holgersson 

Artikeln publicerades fredag den 03 januari 2020

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste