Nytt mjölkningssystem ett lyft för forskningen

Dagarna före jul invigdes det nya mjölkningssystemet VMS från De Laval på SLU:s forskningsgård Lövsta. Med VMS får SLU också ökade möjligheter att samla in data från mjölkbesättningen.

 

Till höger syns infarten till fållan till en av mjölkrobotarna.


Efter åtta år i drift togs mjölkkarusellen De Laval AMR hos SLU:s forskningscentrum för lantbrukets djur ur drift i november. De 278 korna fick i stället lära känna ersättaren – mjölkningsroboten VMS V300 som De Laval introducerade sommaren 2018 och som representerar det senaste inom mjölkningsteknik.

Egentligen har en fjärdedel av korna fått känna på den nya mjölkningstekniken ända sedan 2012 då SLU:s då nybyggda forskningscentrum invigdes i Lövsta strax öster om Uppsala. Medan resten av besättningen mjölkades på bestämda tider i mjölkkarusellen fick de själv uppsöka roboten De Laval VMS Classic.

Med de fyra nya VMS V300-robotarna, som alltså ersatt både mjölkkarusellen och inom kort första generationen VMS-robot, har De Laval genom att ha förbättrat kameratekniken och driftssäkerheten hos roboten skruvat upp hastigheten i mjölkningen något, förklarar Mats Pehrsson som är driftchef.
 

Processen med påsättningen av spenkopparna på spenarna går snabbare i De Lavals nya mjölkningssystem VMS.

Bättre djurhälsa

Övergången till ett nytt och gemensamt mjölkningssystem innebär också ett lyft för forskningen, förklarar Mats Pehrsson:

– Nu mjölkas och provtas alla kor på samma sätt och de nya mjölkningsrobotarna kan hantera mycket större datamängder än tidigare system och vi kan mycket lättare jämföra mellan olika individer.

En annan fördel är att personalen och forskarna kan hålla koll på produktionsdata och djurhälsodata hos korna på distans via en app i sin smartphone.

En annan nyhet som underlättar forskningen är nya verktyget De Laval Herd Navigator som man installerat. Genom att mäta parametrar i mjölken kan det visa när korna är brunstiga, om de är på väg att utveckla mastit eller har en obalanserad foderstat.

– När vi utvecklade robotarna så tittade vi på kundens viktigaste utmaningar, som är mjölkkvalitet, livsmedelshygien, effektivitet, arbetsmiljö, djurhälsa och lönsamhet. Under utvecklingsarbetet så har vi hela tiden mätt bakteriehalterna, för att säkerställa att vi kan hålla riktigt låga nivåer, berättade Lars Jonsson, utvecklare på De Laval.

Med en högtidlig skål i mjölk inviger SLU:s rektor Maria Knutson Wedel och De Lavals vd Joakim Rosengren inviger det nya mjölkningssystemet på forskningsgården Lövsta.

Bättre arbetsmiljö

De nya mjölkningsrobotarna erbjuder också en förbättring av arbetsmiljön för personalen, menar Lars Jonsson:

– Överallt i världen är det svårt att få tag i personal till gårdarna. Att vara mjölkare är ett tufft jobb. En robot har förmågan att kunna ta bort monotona och tunga arbetsuppgifter. Korna blir lugnare med VMS-systemet, det blir mera harmoni i lagården, det behövs färre mjölkare och man kan få en produktivitetsökning.

Produktiviteten på Lövsta har ökat sedan man installerade de nya mjölkningsrobotarna:

– Vi har reducerat tidsåtgången för att sätta på spenkopparna med 45 procent. Vi har ökat flödet med 13 procent, minskat tiden som kon är i mjölkningsstationen. Totalt så har vi ökat produktiviteten i mjölkningen med i snitt tio procent, berättar Lars Jonsson.
 

Lövstas besättning
 

Antal djur: 563, varav kor: 278

Antal mjölkningar djur/dag: 2,63

Rasfördelning 

SRB/SLB: 61/39 %

Avkastning: 10 820 kg

Daglig mjölkavhämtning: 7 434 kg

Mjölkmängd såld till Arla 2019: 2 537 678 l

Celltal: 175

Antal robotar: 4

Antal kor/robot: 63

 

Det har gått fort för korna att lära sig det nya mjölkningssystemet där de får gå till mjölkning när de vill. Det blir inte heller någon trängsel eller gruff i fållan i väntan på mjölkning, berättar stallförman Marcin Surminski.

Så kraftsamlar SLU forskningen kring mjölkgårdar

SLU samarbetar sedan många år med De Laval i företagets utveckling av mjölkningssystem. Ett led i det arbetet är en satsning som går under namnet Gigacow.

Syftet med Gigacow är att öka utbytet mellan forskare och näringen.

Inom ramen för Gigacow-satsningen har SLU påbörjat arbetet med att skapa en plattform för datainsamling som kan anslutas till tillgängliga system på mjölkgårdar och även användas som bas för att ansluta nya sensorer och kameror.

Därför söker SLU nu 2-5 gårdar i Uppland eller angränsande landskap för att därefter expandera nätverket till 20-30 gårdar i Sverige. De djur som kommer att ingå i nätverket ska sedan DNA-testas. Därefter ska kunskapen om besättningarna kompletteras genom automatiserad insamling av fenotypiska avelsvärden och miljödata.

Insamlade data och slutsatser i Gigacow-projektet blir sedan tillgängliga för de som deltar i projektet.

SLU söker  deltagare till Gigacow-projektet som:

  • är intresserade av ny teknik
  • är med i Kokontrollen
  • använder någon typ av managementsystem (t ex Delpro, T4C)
  • är intresserade av genomisk avelsvärdering
  • är villiga att upplåta data från sin besättning till forskning
  • har intresse av att följa forskningen inom detta område
En av Lövstas totalt fyra nya mjölkrobotar. Snitselbandet markerar det yttersta läget för robotarmen vid påsättning av spenkopparna.Foto: pierre Kjellin

Det här är VMS

Ökad träffsäkerhet tack vare nyutvecklad bildanalys, är en av förklaringarna till att De Lavals nya mjölkningsrobotsystem VMS är snabbare än sina föregångare.

VMS står för voluntary milking system och den senaste modellen VMS V300 visades första gången i Sverige på Borgeby Fältdagar 2018. Mjölkningsrobotsystemet är byggt från grunden och använder sig av en helt nyutvecklad bildanalys för att hitta spenen. Det har gjort att träffsäkerheten då spenkopparna ska fästas på spenen ökat, så att hela proceduren enligt De Laval går cirka 46 procent snabbare.

VMS lär sig också kornas spenposition automatiskt och behöver inte lära sig en ny ko.

En annan nyhet på VMS V300-roboten är designen på spenkopparna. Dessa är genomskinliga för att göra det lättare att se om de är smutsiga och lättare att rengöra dem.

Mjölkmodulen har utformats för att underlätta service och slutenheten i modulen har fått en volym på 45 liter, detta för att klara även kor som mjölkar mycket.

VMS V300-robotarna styrs enkelt från pekskärmen, men kan också styras och hanteras på distans. Allt som man kan se och kontrollera på pekskärmen kan man också sköta från en app i sin smartphone eller surfplatta. Samtliga robotar i lagården går att styra från appen.


Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 18 januari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste