”Man ska alltid börja uppifrån”

Ett tak är det viktigaste på varje byggnad, det menar Kenneth Östberg, delägare av det finska familjeföretaget TioTak som sedan fem år tillbaka nu även verkar i Sverige. 

 

Tiotak håller till Åkersberga, Västerås, men jobbar i hela Sverige. Företaget lägger cirka 1 500 tak per år i stålplåt. Foto: Tiotak


Dubbla luftspalter, stålplåt, underlagspapp och kraftigare virke. Det är hemligheten bakom ett bra tak, menar Kenneth Östberg. Att det är skillnad på tak och tak går inte att undgå när han engagerat berättar om vikten av att arbeta med stålplåt och väldimensionerat virke.

– Kör man ut och ser på många lantbruksbyggnader i dag är det vanligt att taken flagnar, har sprickor, djupa svackor och sättningar. Men riktig stålplåt på tak som byggs korrekt gör inte det.  

De flesta lantbrukare som Kenneth träffar har minnen och foton från när deras föräldrar och farföräldrar bytte sina tak på 30 – 60 talet.  
–  Redan då resonerade man som att man inte vill lämna över bördan av en takrenovering till nästkommande generation. Att man ville ge kommande arvtagare en bra start som ansvarig på gården, säger Kenneth Östberg delägare av TioTak. Foto: Privat

Dubbla luftspalter 

I takt med ett mer förändrat klimat så la man om hela byggsättet för plåttak i Finland under 90-talet, berättar Kenneth som menar att bygga läktnät endast med två pinnar i kors inte är tillräckligt. 

– Vi lägger omkring 70 procent mer virke än vad som normalt görs. Virket du lägger på ditt tak är det viktigaste virket på hela huset då det är väldigt utsatt. Här är det också viktigt att det är ekologiskt antimögelbehandlat, säger Kenneth som berättar att var femte hus i Sverige i dag är mögelskadat eller fuktskadat. 

För att hålla en lång hållbarhet, inte bara på taket utan hela byggnaden, är det tre faktorer som är av betydelse: material, byggnadssättet och logistiken runtom. 

– Många tak byggs idag alldeles för täta och läktnätet skadas lätt vid kraftigt oväder. Istället krävs det att en bräda monteras från takfoten till nock över hela taket. Över dessa brädor spänner man sedan en underlagsduk, så att du får en luftspalt på 22 millimeter mellan duken och gamla bjälklaget. Därefter lägger man en ytterligare ströläkt för att inte stoppa kondensvattnet från att rinna. Ovanpå detta monteras en kraftig bärläkt och sist plåten. Då har du en totalt 54 millimeter dubbel luftspalt under plåttaket. Det håller torrt och det håller i generationer. 
 

TioTak jobbar med stålplåt, dubbla luftspalter och kraftigare virke för att förlänga hållbarheten på taken. Foto: TioTak

Mindre kondens

– Ett plåttak kondenserar otroligt mycket vatten. Ett vanligt villatak, under månaderna när det är minusgrader på natten och plusgrader på dagen, kondenserar drygt en hink med vatten per dygn. En stor ladugård på 1 000 kvadratmeter kan kondensera sju till åtta hinkar per dygn. 

Just faktorn kondens gör att material är något som är av extra stor vikt när det kommer till djurstallar då både fukt och värme avges från djuren. 

– Då spelar det ingen roll om solen skiner på utsidan, det droppar ändå på insidan av ladugården om du har plåt som släpper ifrån sig kondensen. Därav är underlagsduk ännu viktigare, säger Kenneth. 

Spara inte eterniten!

Några av de vanligaste frågorna från lantbruk berättar Kenneth rör sig ofta om huruvida man kan lägga ny plåt på gammalt tak.  

– Vårat svar är alltid att det gör vi aldrig. Varken på gammal plåt eller på eternit. För det skapar en massa kondens och förstör ladugården på sikt. 

Just när det kommer till eternit, det vill säga asbestcement, krävs särskild utbildning och specialutrustning för att plocka bort det, något som Kenneth menar är både avgörande och efterfrågat i dag. 

– Varför ska du spara gift till framtida generationer? Eternit lades mellan 30 och 60-talet och den har gjort sitt. Det blir ofta små hårfina sprickor och kondensvattnet droppar, det torkar inte utan sprickorna blir bara större och snart har du ett fullt kondensförlopp i din ladugård. 

Tvätta taken

Ett bra plåttak menar Kenneth står i 100 – 150 år, men hållbarheten kan också förlängas.

– Har du till exempel en silo som lätt samlar damm på taket av pollen, mjöl eller foder, så brukar jag rekommendera att man en gång om året duschar av taket med en högtryckstvätt. 

Under vintermånaderna nu är det inte sällsynt att tak rasar in av tunga snömassor, något som är allt för vanligt förekommande menar Kenneth. 

– Men det är väldigt svårt att gå upp och skotta av ett ladugårdstak. Det är riskfyllt och det ska man akta sig för. Gamla tegelpannor ska man helst inte gå på alls och eternit går väldigt lätt sönder när man går på det, säger Kenneth som menar att det bästa är att tänka förebyggande:

– Taket bör vara det första man gör i en renovering. Även den minsta lada bör ha ett bra plåttak. Man ska alltid börja uppifrån. 

 

Tips:

Tänk på att ett takbygge ofta innebär begränsad in- och utgång i byggnaden som kan påverka dagliga rutiner i ladugården.

Försök tajma bygge med betessäsong, främst när det gäller flyktdjur som till exempel hästar som lätt kan skrämmas av ett bygge. 

En takrenovering kan äga rum året runt, men bäst lämpat är vår, sommar eller tidig höst.  

Planerar du att investera i solceller på ditt tak så gör inte det på ett gammalt tak, det bör vara kännbart hållbart och av gediget virke. 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 19 januari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En småskalig grönsaksodlares tankegångar

Krönika: Även om vintern bitvis kan kännas långdragen och seg för en grönsaksodlare så behövs den verkligen. Den behövs för vila, reflektion, planering och organisering. Man behöver landa och tänka klart. När säsongen väl brakar igång så behöver man rutiner och en genomtänkt plan att luta sig mot, annars tar man allt på volley vilket bygger för stress, ogenomtänkta beslut och ett sämre ekonomiskt resultat. Jag är glad att det inte redan är april.

 

Kommentera