Elever lär sig om lantbruk med Farmer Time

Projektet Facetime a Farmer har blivit Farmer Time, och med över 40 anknutna lantbrukare får drygt 900 elever lära känna en lantbrukare och följa med i arbete på gårdar runt om i Sverige. 

 

Med Farmer Time på schemat får skolelever via videosamtal följa lantbrukare i deras vardag. Här får en årskurs tre till fyra följa med äggproducenten Caroline Högberg, Torggummans ägg, på jobbet. 
– Nu är det drygt 40 stycken samarbeten igång, och varje klass är på drygt 20 elever så det är nästan 900 till 1 000 barn som just nu får träffa och samtala med en lantbrukare minst en gång varje månad, berättar Karin Carlsson, projektledare på Hushållningssällskapet Västra. Foto: Hushållningssällskapet

I maj pratade Jordbruksaktuellt med Karin Carlsson, på Hushållningssällskapet Västra, för första gången. Hon berättade då om pilotprojektet Facetime a Farmer som de startade upp och testade på några skolor i Vänersborg. Vi var nyfikna på hur det gått, och ringde upp Karin igen.

Karin berättar att pilotprojektet blev riktigt lyckat och att tack vare både regional finansiering och finansiering från KSLA så rullade pilotprojektet över i ett ettårigt projekt som även har blivit nationellt. 

– Vi har samtal igång i alla delar av Sverige. Vi håller även på och söker ny finansiering och målsättningen är att det här är något vi ska fortsätta med i många år. För det funkar jättebra, och vi ser att både lantbrukarna, lärarna och eleverna är väldigt nöjda med de samtal som har varit. 

Nytt namn

Projektet kommer ursprungligen från England, och är i dag ett internationellt samarbete mellan England, Irland och Sverige, men även fler länder har visat intresse för att delta. Med ökad internationell spridning var det inte längre möjligt att använda det varumärkesskyddade namnet Facetime, utan projektet har bytt namn till Farmer Time. 

– Och vi använder ju alla typer av digitala kommunikationsverktyg, även exempelvis Messenger och WhatsApp. 

Eleverna får följa med lantbrukaren en gång varannan vecka till en gång i månaden under ett år, därefter får läraren och lantbrukaren själva bestämma om man vill fortsätta eller om klassen vill byta produktionsinriktning.

Projektet riktar sig främst till barn i förskoleklass upp till årskurs sex, men Karin berättar att de både har förskolor och en högstadieskola med i projektet, som hon hoppas ska bli fler. 

Det är huvudsakligen mjölkproducenter som deltar, men även bland annat gris-, lamm-, äggproducenter. Det finns även skogsbruk, hästhållning och växtodling representerat. 

Karin säger att de hittills inte har med så många grönsaks- eller växtodlare, men hon hoppas kunna starta igång nya samarbeten under våren. Hon hoppas även få igång samarbeten för att visa de nya grenarna inom de gröna näringarna.

– Vi har märkt att det finns ett intresse från den maritima näringen, att visa fiske och Akvaponik. 

Karin Carlsson jobbar på Hushållningssällskapet Västra och är projektledare för Farmer Time.  
– Barnen får med sig mycket kunskap och de får även en inblick i vardagen på ett helt annat sätt, än vad man får vid bara ett enstaka besök på en gård. Här får man vara med på olika ställen och ta del av situationer som man kanske inte hade fått möjlighet att göra annars. 
Foto: Hushållningssällskapet

Bra respons

Karin berättar att responsen hon fått från både lärare, elever och lantbrukare är positiv.

– Första samtalen är ganska nervösa och brukar bli lite trevande och blir mer av ett ”lära känna” samtal. Men sen, när man kommer till andra eller tredje samtalet, då börjar ju de här andra frågorna komma som exempelvis ”hur går det till?” och ”vad händer med djuren sen?”.

Med glädje berättar Karin även om ett av samarbetena, där elever i en klass med årskurs ett och två fick följa hela kedjan i samtalen med en lammproducent. 

– I våras fick de vara med när lammen var nyfödda, och under årets sex samtal har de fått följa hur lammen har växt, känt på ull som lantbrukaren har skickat till skolan och pratat om gårdens produkter, berättar hon och fortsätter: 

– I höstas så berättade lantbrukaren att nu ska vi slakta lammen, och ta vara på ullen, skinnet och köttet. Läraren var ganska orolig och funderade på hur barnen skulle ta det, men barnen sa ”vad roligt, får vi vara med och smaka?”. 

Lammproducenten som barnen pratade med sålde andelar på lamm, vilket resulterade i att skolan beslutade att köpa in två andelar lamm som serverades till eleverna. 

– Det blev en jättebra koppling från gård till skolmatsal. Eleverna fick följa med hela vägen från att lammen föddes till att man tog hand om deras produkter. De har sett skinnet, ullen och de har ätit köttet. Nu i vår ska de även besöka den här gården och få se djuren på riktigt. Jag tycker det va jättehäftigt!
 

– Framförallt är det bra att få en inblick i hur vi får maten, men också en förståelse för att det är ett kommande yrke för en del. Så det kanske blir en sån vinst också, säger Pontus Olsson, lärare på Brålanda Skola. Foto: Privat

Räknar matte med exempel från grisgården

Pontus Olsson, lärare för årskurs fyra på Brålanda skola, har valt att lägga Farmer Time på schemat. Då ­skolan ligger på landet tyckte Pontus att det var ett bra sätt att knyta an till flera av elevernas vardag, men också ett bra sätt att jobba med flera av skolans utbildningsmål. 

Just nu räknar eleverna matte med exempel från Helena Karlanders grisgård. 

– Nu jobbar vi med matematik, så vid varje tillfälle har vi en matteuppgift som är kopplad till Helenas grisar. Kopplar vi det till ett annat ämne så vi får ut ännu mer av det, säger Pontus. 

Han ger några exempel på matteuppgifter som eleverna har arbetat med. 

– Helena berättade vad grisarna åt, sen fick eleverna räkna ut hur mycket foder det gick åt per dag, per vecka och per år. Vi hade jobbat mycket med addition och större tal, så där försökte vi koppla uppgiften till det.

– Nu har de fått nästa uppgift, då ska vi använda oss av måtten på boxarna som grisarna går i, och beräkna omkrets och kanske även gå in lite på area också. Det är fantasin som sätter gränserna. 

Det är inte bara matte, utan även andra ämnen kan kopplas till samtalen. 

– Vi snuddar vid hållbarhetsfrågor och det är mycket biologi. Även svenska, både med att lyssna och att formulera frågor och texter. Så över tid så räknar vi med att nå många mål.

Enligt Pontus uppskattar även eleverna videosamtalen med lantbrukaren. 

– Majoriteten tycker det är jättebra. Sen finns det några som inte tycker det är så roligt och någon som har sagt att det var den bästa dagen under hela deras skolgång, och då går de i fyran.

Pontus tycker att videosamtalen är ett bra komplement till att göra besök på gårdar och som sparar både pengar och tid. 

– Vi behöver inte lägga en hel dag för att ta oss ut, det har vi svårt att få in. Lantbrukaren behöver inte heller avsätta en hel dag, utan vi kör ungefär en halvtimmes samtal. Sen är det lite förberedelse såklart, men det är ju en begränsad tid även för dem. Då kan man köra fler tillfällen istället, säger Pontus och fortsätter: 

– Sen är det en ekonomisk fråga, vi har inte så mycket pengar för att resa och en buss kostar alldeles för mycket. Så det här är ett jättebra komplement, men sen hoppas vi att vi ska kunna hälsa på en gång under detta läsåret. 

Vad är det viktigaste eleverna får ut?

– Det är dels att få en inblick i livet som jordbrukare, det tror jag är superviktig! Sen att vi har möjlighet att koppla skolans ämnen, som exempelvis matte, till något praktiskt, då blir det nog lättare att de faktiskt kan lära sig de sakerna. Så det är två delar i det! 
 

– Jag tycker det är hur roligt som helst att kunna visa, säger Caroline Högberg på Torggummans ägg, och berättar att eleverna hittills har ställt frågor om allt från vad hönorna äter, varför de går ute till om det finns albinohöns. Foto: Privat

Får följa äggen ända ut i butik 

Caroline Högberg, på Torggummans ägg, är en av lantbrukarna i projektet. Hon tycker att konceptet är ­riktigt bra och att det skapar ett stort engagemang hos eleverna. 

Caroline har varit med i projektet sedan oktober, och berättar att de tidigare funderat på hur de skulle nå ut till skolklasser. 

– I dag är det inte så många som vet hur en höna mår, eller allmänt hur produktionen fungerar. Så när Karin hörde av sig, så var det hur bra som helst tyckte vi, säger Caroline och tillägger: 

–  Det är lätt att facetimea, det tar tio minuter, en eller två gånger i månaden. Barnen får vara med på plats, utan att behöva komma ut till hönshusen. Här är det hygienregler och det är 20 barn som ska försöka komma in i ett hönshus, vilket inte är jätteenkelt för varken skolorna eller för oss. Så då passar detta perfekt!

Eleverna ska få följa med äggen hela vägen från hönshuset till butiken. Foto: Hushållningssällskapet

Följa kedjan

Caroline berättar att träffarna än så länge har varit i hönshuset, men att planen är att eleverna ska få följa äggen ända ut till butik. 

– Första lektionen visade vi hur mycket en höna drack och åt, vi hade vägt upp en påse med foder och ett glas med vatten. Vi visade hur ögonen och öronen sitter på hönan. Sen har vi haft en lektion om hur man packar äggen i första skedet, berättar hon och fortsätter: 

– Vi ska ha lektioner i packeriet och vi ska åka lastbil en dag, vilket var något som barnen ville. Då får eleverna intervjua lastbilschauffören om hur det är att köra lastbil, och om hur äggen kommer från packeriet till butiken.

Det är en klass med årskurs tre och fyra som Caroline träffar en gång i månaden, hon säger att det är ett bra upplägg och tycker att det är extra bra att eleverna får förbereda sig innan mötet. 

– Vi har kommunicerat med lärarna om vad vi kommer göra på mötet, och så förbereder sig barnen med frågor. De hade 29 frågor på första mötet, vilket var jätteroligt, och det var såna frågor så man fick tänka till själv. De frågade exempelvis om det fanns albinohöns, berättar Caroline, och säger att barnen även gör en uppföljning efter mötet där de går igenom vad de lärt sig och vad de ska lära sig mer om i skolan.  

Tycker du att det är ett bra alternativ till att besöka gårdar ”in real”? 

– Jag tycker detta är jättebra! Vi har haft lite gårdsbesök av skolklasser, men det blir en dag och då ska de försöka få in så mycket information på kort tid som lätt glöms bort. Nu kan de bearbeta informationen under en längre period och de kan även fråga sånt de kommer på efteråt. 

– På det sättet får vi också en relation med varandra. På sista mötet skrattade och skämtade vi, och det kom även spontana frågor där barnen hade kopplat ihop förra mötet med detta mötet. Så på det viset tror jag de kan lära sig mycket mer. De blir mer engagerade i oss och vi blir mer engagerade i dem!
 

Farmer Time

Lantbrukare och lärare som är intresserade av att delta i projektet kan anmäla sig på hemsidan, och blir därefter kontaktade av Hushållningssällskapet. Hemsidan hittar du här:  

www.facetimeafarmer.se

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 26 januari 2020

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste