Stora möjligheter att öka tillgången på bioengergi

I Sverige finns stora möjligheter att tillgodose de ökade behoven för biomassa. Det visar Svebios Färdplan Bioenergi, som lanserades i januari. 

 

Huvuddelen av bioenergin som används idag kommer främst från biprodukter från skogsindustrin.Foto: Björn Schubert


Att göra Sverige helt fossilfritt skulle kräva en ökad tillförsel på omkring 100 TWh från biobränslen men om bara 25 år räknar Svebio med att vi i Sverige kommer ha tillgång till 250 TWh biobränsle. 

”Användningen av bioenergi har mer än fördubblats sedan 1900-talets början. Vi kan fördubbla en gång till, fram till 2045.”, skriver Gustav Melin, vd på Svebio i rapporten som presenterades i januari. 

Under perioden 2000–2017 har användningen av bioenergi ökat med 3,5 TWh om året. Bioenergi står för 30 procent av Sveriges energianvändning i dag och är därmed den största energikällan enligt Svebio. 

Enligt Fossilfritt Sveriges prognoser kommer branscher behöva tillgång till mer biobränslen i framtiden. Inom industrin kommer man behöva tillgång till 25–29 TWh mer biobränslen än i nuläget. En utbyggnad av själva biokraftproduktionen kan också innebära en ökad förbrukning på 30 TWh och den ökade användningen av biodrivmedel för bilar, flyg, arbetsmaskiner och för sjöfarten kan komma att motsvara 40–44 TWh.

Potentialen finns

Enligt Svebio finns det även möjlighet att täcka det växande behovet genom att öka tillförseln av biomassa från skogen, jordbruket, avfall, restprodukter och bioprodukter. Potentialen beräknas ligga på 82 TWh på kort sikt och 147 TWh på lång sikt. 

Skogsindustrin

Huvuddelen av bioenergin som används i Sverige i dag kommer främst från biprodukter från skogsindustrin. Enligt Svebio finns det en betydande potential att öka uttaget av biobränslen från skogen genom att ta tillvara på biprodukterna på ett bättre sätt. Rapporter visar att inbindningen av biogent kol i skogen motsvarar hela den svenska slutanvändningen av energi, men att en stor del energi lämnas kvar i skogen. 

Ett exempel på energisvinn finns i form av lämnade skörderester. Av skörderester i form av grot, stubbar och rötter tas enbart cirka 10 TWh tillvara som energi, medan cirka 138 TWh lämnades för att multna i skogen. 

Inom jordbruket

Vad gäller jordbruket så hävdar Svebio att en relativt liten mängd skördeprodukter används som energi:

Även här förespråkar Svebio att ett bättre tillvaratagande av restprodukter, främst halm för förbränning och gödsel för biogasproduktion och odling av energigrödor på mark som i dag inte odlas skulle kunna bidra till mer bioenergi: 

”Framförallt finns det stora arealer vall som inte används för effektiv odling. På god åkermark kan man odla mer spannmål och oljeväxter för drivmedelsproduktion i kombination med produktion av proteinfoder. På sämre mark kan man plantera snabbväxande träd som poppel och hybridasp, som dock inte ger full produktion på kort sikt.”, det skriver Svebio i sin rapport. 

Dessutom menar Svebio att detta skulle bidra till positiva bi-effekter så som inhemskt proteinfoder vilket skulle kunna ersätta sojafoder, men även en ökad inlagring av kol i jordbruksmarken. 

Hela rapporten ”Färdplan bioenergi – så möter vi behovet av bioenergi för fossilfritt Sverige” finns att läsa på Svebios hemsida. www.svebio.se

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 05 februari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En småskalig grönsaksodlares tankegångar

Krönika: Även om vintern bitvis kan kännas långdragen och seg för en grönsaksodlare så behövs den verkligen. Den behövs för vila, reflektion, planering och organisering. Man behöver landa och tänka klart. När säsongen väl brakar igång så behöver man rutiner och en genomtänkt plan att luta sig mot, annars tar man allt på volley vilket bygger för stress, ogenomtänkta beslut och ett sämre ekonomiskt resultat. Jag är glad att det inte redan är april.

 

Kommentera