Därför demonstrerar inte svenska lantbrukare

Sveriges jordbrukare är underkastade de strängaste kraven i Europa. Ändå kör inga traktorer genom Stockholm. Den tyska lantbrukstidningen Agrarheutes reporter Sabine Leopold frågade vår landsbygdsminister Jennie Nilsson varför det är så.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Fru Nilsson, jordbrukare i Tyskland har gått på gatorna i månader och demonstrerat för mer acceptans och mer rättvisa villkor för sitt yrke. Från Sverige hörs inte något sådant. Har svenska bönder en bättre relation till konsumenterna?

Jag tror att situationen verkligen är annorlunda för oss. I allmänhet har bönder i Sverige en hög status, både bland befolkningen och i politiken. Och vi fortsätter att arbeta med det. Vi har nu en nationell strategi för landsbygdsutveckling som vi använder för att stärka regional produktion, förädling och export, bland annat.

Vilka är involverade i arbetet med den här nationella strategin?

Vi försökte involvera alla intressenter. LRF deltar tillsammans med branschorganisationer och regionala underorganisationer. Men också förädlingsföretag som bagerier, slakterier och mejerier är inblandade. Och sist men inte minst har är fackföreningarna delaktiga. Vi är brett förankrade.

 

Hur påverkar detta konsumenten?

Till exempel diskuterades köttkonsumtion. Det har tagits väl emot av medborgarna. Svenskarna äter faktiskt lite mindre kött nu. Efter år av ökning har konsumtionen per capita sjunkit med cirka fem procent sedan 2016. Samtidigt har andelen kött från svensk produktion i total konsumtion ökat - med 3 procent för nöt och med 2,5 procent för fläsk.
 

Och det trots att svenskt kött är dyrare än importerat kött? Är inte sparsamhet coolt i Sverige?

Naturligtvis finns det också i Sverige en skillnad mellan att vilja ha och vara villig att betala. Men jag tror att denna skillnad är lite mindre än i Tyskland. Svenskar är mycket villiga att betala mycket mer för svenskt kött. Och det liknar andra inhemska produkter. För svenska jordgubbar kan du ibland ta dubbla priset.

Om du tittar på hur mycket av sin inkomst folk har betalat för mat under historien har denna andel minskat enormt under de senaste hundra åren. Denna trend vänder nu i Sverige. Konsumenterna spenderar mer på mat igen. Svenskarna spenderar 12,6 procent av sina inkomster på sin mat idag. 2001 var det 12,1 procent.

 

Var tror du att denna betalningsvilja kommer ifrån?

Här har framför allt information under många år spelat en viktig roll. Svenska konsumenter vet att om vi köper inhemska produkter får vi god kvalitet - högt djurskydd, liten antibiotikaanvändning med mera. Naturligtvis måste det kommuniceras. Och sist men inte minst måste svenska produkter vara lätt igenkännbara för kunden. Branschen har, oberoende av politiken, utvecklat ett märke för detta. "Från Sverige" är namnet. Men detaljhandeln gör också resten. För oss är dagligvaror i allmänhet tydligt märkta med sitt ursprung.

 

Många tyska jordbrukare kräver ett liknande sigill. Politiker säger att det är en EU-fråga. Hur hanterar du det här?

Naturligtvis följer vi EU:s regler så strikt som Tyskland. Detta innebär att ingen utländsk leverantör får missgynnas eller uteslutas. Det vi tillhandahåller är bara konsumentinformation. Samtidigt finns det även ansträngningar att utvidga denna märkning till restaurang-/cateringbranschen.

 

Bortsett från bättre stöd från konsumenterna, stönar fortfarande många svenska bönder under de höga kraven som är högst i världen, särskilt inom djuruppfödning. Finns det inget motstånd från jordbrukssidan?

I allmänhet vill naturligtvis alla som har ett företag vara så lite som möjligt bundna av regler och krav. Det gäller inte bara jordbrukare. Men hos oss spelar mervärdet en betydande roll. Jordbrukarna får bra betalt för sin höga kvalitet. Men det beror alltid på vem du frågar.


Vi är pionjärer på många sätt, särskilt när det gäller djurskydd. Vi införde regler i ett tidigt skede som troligen kommer att bli standard på EU-nivå under de närmaste åren. Då har våra bönder en fördel eftersom de redan har genomgått omvandlingsprocessen. Vi kan redan se hur vi kan förenkla regler och administrativa uppgifter. Och vi kan hjälpa andra länder med vår erfarenhet. Även när det gäller kommunikation med konsumenten.


Översättning: Stefan Ljungdahl.
Läs intervjun på tyska här.

Stefan Ljungdahl
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 06 februari 2020

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste