Majs – en populär nischgröda

Utanför Löddeköpinge längs Öresund ligger fiskeläget Vikhög. På fälten omkring odlar Johanna Laurell och Olof Pålsson sockermajs för humankonsumtion. När vårbruket snart drar igång är det elfte året med majs på gården. 

 

Ett tips till trädgårdsodlare som vill testa majs är att inte odla majs i rader, enligt Olof. Istället ska man sätta majsen i en fyrkant för bästa pollinering så att hanblommans pollen kan trilla ner på kolven. Man bör inte heller odla sockermajs för nära fodermajs då de kan korspollineras, något som både gör kolven hård och ger sämre smak.  Foto: privat

Majsen som säljs under namnet Vikhögsmajs startade först som en sidoverksamhet men har utvecklats till att bli gårdens populära nischgröda hemma hos Johanna och Olof. 

– Vi började med väldigt liten odling som vi hade som ett stort trädgårdsland och sen efterhand så har det bara ökat på hela tiden och blivit mer och mer, berättar Johanna. 

Idag drivs företaget av Johanna och Olof tillsammans med Johannas syster och hennes man, med Johanna som ansvarig för majsodlingen på tolv hektar som odlas konventionellt. Även ett hektar KRAV odling ingår. I snitt skördas ca 25 000 kolvar per hektar. Utöver majs odlas även sockerbetor, raps, vete, havre, konservärtor samt solrosor i företaget.  

Våga chansa 

Inför årets sådd ser förutsättningarna bra ut och man planerar att så samma areal som tidigare år. Enligt Johanna bör det vara ungefär tio till tolv grader i jorden innan man sätter igång med majsen. 

– Det är temperaturen som är viktigast för att undvika att själva majskärnan surnar. Då tar den åt sig fukt men orkar inte skjuta upp grodden. Efter ett tag är näringsreserven slut i fröet och den dör. Så det är verkligen a och o, säger hon och tillägger: 

– Så där gäller det att hålla igen lite tills tempen når upp. Men annars vill man ju va först på marknaden så därför chansar vi och försöker så väldigt tidigt för att kunna va först ut och då måste vi täcka med väv. 

Men som ofta hänger mycket på vädret och risken finns alltid, då majs är väldigt frostkänslig, att den sås för tidigt och det blir en köldknäpp igen framåt våren. 

– Det har hänt nått år att vi varit för snabba och när den kommer upp så har frosten kommit. Då har vi fått så igen helt enkelt. Men ibland lyckas man!
 

Olof Pålsson och Johanna Laurell driver Vikhögsmajs utanför Löddeköpinge. Foto: privat

Täcka säsongen 

Så-perioden brukar delas upp i tre delar för att få en lång säsong. Helst så att det finns majs sen hela september och gärna in i halva oktober, berättar Johanna. 

För att täcka in hela säsongen sås också olika sorter. 

– Vissa sorter är kända för att vara tidiga och andra är senare och har längre tid från sådd till mognad. Men sen har de olika sorterna också olika smak, skillnader i sötma och där försöker vi gå på den sötaste, säger Johanna och tillägger:

– Det finns jättemånga olika sorter. Sorten gourmet-majs är en mer krispig och spröd majssort med både en sötare och godare smak än vanlig majs, och den satsar vi mycket på. Sen så finns det många olika sorter inom den. 

– En kolv per planta är det mest optimala. Ibland skjuter den sidoskott och då kan det komma en till men det blir oftast inget man kan sälja, säger Johanna Laurell. Foto: privat

Lätta jordar 

Majsen är en förhållandevis enkel och lågintensiv gröda enligt Olof, och trivs bäst i varma och lätta jordar, helst med mindre än tio procent lera. 

– Men den vill även ha ett varmt läge och varma lokaler. Den älskar ju de torra och varma somrarna, berättar Olof och fortsätter: 

– Den ligger ofta på de jordarter som är det lättaste partierna men den går att odla på all mark som vi har här så den kan ligga med i växtföljden. Den är också bra för att den inte har jättekända växtföljdsjukdomar så den går att odla ett par tre år i rad, även fast det inte är det bästa. Annars är det en bra avbrottsgröda och lämnar gröna växtrester efter sig. 

Även fast intresset för majsen delas med fåglar som gärna vill komma åt fröna så är varken insekter eller svampsjukdomar som angriper något större problem. Bladlöss kan vara vanligt förekommande men inget som åtgärdas. Däremot kan ogräs ställa till det.

– För oss är det ju alla de allmänna vårgroende ogräsen som kommer i andra grödor också såsom åkervinda och målla. Men speciellt för majsen är att man riskerar att få in hönshirs med utsädet på gården, säger han och tillägger: 

– Annars är väl det största hotet mot odlingen inköparnas förväntningar på hur en kolv ska se ut i butik. Fattas det några majskorn på toppen av kolven, och är en i övrigt fullt utvecklad kolv, kan den inte säljas. Kvalitén är viktig men ska vi minska vårt matsvinn krävs ett annat synsätt.       

På Vikhögsmajs märker man av ett stort intresse för självplock. 
– Det har verkligen blivit populärt just att få komma och plocka själv. Många som kommer hit undrar om det inte finns nått mer dom kan plocka, säger Johanna Laurell. Foto: privat

Ett ökat intresse  

I dag säljs Vikhögsmajsen både till grossist och med egen leverans till de närmaste ICA-butikerna, samt för självbetjäning hemma vid gården. Men det som gjort majsen så uppskattad är kanske främst möjligheten för självplock. 

–  Det är många som kommer hit och plockar under säsong, många barnfamiljer, något som blivit väldigt populärt genom åren. 

Trots stort intresse för både närproducerad majs och självplock så märks också en ökad konkurrens av importerad majs. 

– Det kan vara rätt så hård konkurrens med den importerade vakuum­förpackade majsen som går att köpa året runt och med väldigt lång hållbarhet. Den försäljningen ökar nog, men smakskillnaden är ju enorm.

Den gemensamma upplevelsen när Johanna och Olof blickar tillbaka är att det varit elva bra år med majs, och en självklar gröda att fortsätta med. 

– Vi kommer absolut fortsätta, det är både en rolig och intressant gröda, säger Johanna.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 08 februari 2020

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste