Att vårda istället för att vårdas

Grön omsorg är ett förhållandevis nytt begrepp i Sverige, men begreppets innehåll är gammalt. Grön Arena har utbildat gårdar med omsorgsverksamhet från Kivik till Gällivare. 

 

Grön arena vänder sig dels till företagare men också till kommuner som är den största kunden av tjänster inom grön omsorg. Foto: Grön Arena


Grön omsorg innebär en meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd. Projektet Grön Arena drivs av Hushållningssällskapet och har i dag 80 godkända gårdar runtom i Sverige. 

– Frisk luft, natur och ta hand om djur mår vi ju bra av. Det, ihop med känslan av tillhörighet och att få göra en insats – det är jätteviktigt, berättar Christer Yrjas som är nationell projektledare för projektet. 
 

– Det här är dels en till gren, en inkomstkälla, för lantbruket, men det är också ett sätt för lantbruket att få ta ett socialt ansvar och få betalt för det. Sen tycker jag att det är intressant, att då en stor del av Grön arena-verksamheter i dag drivs av kvinnor så bidrar det till en positiv utveckling för landsbygdens kvinnliga företagande, säger Christer Yrjas som är projektledare för Grön arena. Foto: Grön Arena

Goda resultat 

Grön Arena har som syfte att som ett nytt affärsområde inom nya och befintliga företag på landsbygden bidra till ökad lönsamhet och tillväxt av landsbygdens företag, samt att göra skillnad för människor. 

Konceptet startade i Värmland 2006 och har sedan 2013 jobbats med på nationell nivå. 

– Arbetet i Värmland visade goda resultat och var för bra för att inte spridas över landet, säger Christer som berättar att det till en början var finansierat av EU-medel. 

Trots att utbildningen, som krävs för att ett företag ska få bli verksamt inom Grön Arena, numera bekostas av företagaren själv är väntelistan lång och en ny utbildningsomgång är i startgroparna för våren.  
 

Möjligheternas gård utanför Finspång är en av de godkända Grön Arena gårdarna.  För att bli en certifierad Grön arena-gård krävs en genomförd utbildning, att man uppfyller en par kriterier samt en genomförd riskanalys på gården. Foto: Grön Arena

En tillhörighet

Många av de gårdar som i dag är godkända gårdar riktar sig till LSS-verksamheter, det vill säga lagen om särskilt stöd. Då fungerar Grön arena som ett komplement till kommunens dagliga verksamhet. En av de främsta fördelarna påpekar Christer, är en känsla av tillhörighet som många vittnar om. 

– Vistelsen på en gård där man får en uppgift att fylla skapar ofta en stor känsla av tillhörighet, när man kommer dit och gör en insats som räknas. En brukare sa för ett år sedan att ”det är så skönt att vårda istället för att vårdas”. Djuren är inga kravställare och har man svårigheter med sociala relationer så kan umgänget med djur vara en väldigt fin dörröppnare. 

Både hjärta och plånbok

Behovet för den här typen av tjänster är stort menar Christer som berättar hur grön omsorg sedan långt tillbaka varit nära sammankopplad med lantbruket.  

– I dag är personer med olika typer av funktionsvariationer ofta en del av kommunernas LSS-verksamhet, men för 60–70 år sedan så utgjorde lantbruket en betydande del för många av de här personerna, säger han och fortsätter:

– Så det här är ju lite av ett återtagande från lantbrukets sida av det sociala ansvarstagandet, men eftersom lantbruket inte ser ut i dag som det gjorde förr så behöver vi få betalt för de här tjänsterna som vi hjälper det offentliga med. Man måste känna att man som företagare går in i det här både för att göra en insats och tjäna pengar. 50 procent hjärta och 50 procent plånbok brukar vi säga.

Ett paradigmskifte

Med 289 kommuner i Sverige men endast 80 godkända företag, så skulle det finnas plats för mycket mer menar Christer, men då gäller det att få till ett paradigmskifte. 

En av de största utmaningarna i dag, som lätt blir en käpp i hjulet för verksamheter, är att få till avtal. 

– Det är en frustration som stannar upp drivkraften när det ibland är så svårt att komma till avtal med det offentliga. Jag tror inte att man kan fastna i det enkla svaret att det beror på budget. Det är snarare ovanan att tänka ett varv till när det gäller omsorgsverksamhet i ett långsiktigt perspektiv, säger Christer och tillägger: 

– Skulle vi gjort en sammanlänkning av allting så skulle vi se att samhället sparar pengar långsiktigt. Men när olika budgetar ligger under olika ansvarsområden är det inte lika lätt att se. 

Beforskat område

För att grön omsorg ska få en ännu större tillväxt i Sverige tror han att det dels behövs en större efterfrågan på dessa tjänster, både från privat och offentligt håll och att man törs testa och sätta igång en verksamhet. 

Området grön omsorg är väl forskat kring och enligt Christer är det egentligen inte mer forskning som behövs främst, utan fler gårdar men även mer siffror som visar de samhällsekonomiska vinsterna.

– Ibland kan man få känslan av att det är lättare att få pengar till forskningen än själva verksamheten, och nu behöver vi få fart i frågan för intresset finns. 

Proppen ur 

– Jag hoppas att fler gårdar nu får avtal nästa år och att proppen ska gå ur för att få till den här typen av verksamhet på en bredare front, säger Christer som avslutar med att berätta att han just fått veta att Tomelilla kommun just tecknat avtal med en Grön arena-gård och att Skellefteå kommun nyligen startat en upphandling av den här typen av tjänster. 

 

Grön Arena

Grön arena är ett koncept inom Hushållningssällskapet för utveckling av gårdar som erbjuder tjänster inom social omsorg, skola och inom hälsoområdet. Tjänster som anpassas efter den enskilde för att nå personlig utveckling och en förbättrad livskvalité. Aktiviteterna utgår från gårdens arbete med djur, natur och trädgård.

Källa: Hushållningssällskapet 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 09 februari 2020

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste