Check på arbetsvillkoren inom bär- och grönsaksodling

Många odlare av grönsaker och bär kommer under 2020 att behöva certifiera sina företag inom arbetsmiljöområdet. Jordbruksaktuellt var med när MOEK, Mellansvenska odlares ekonomiska förening, med hjälp av HS Certifiering höll kurs kring det hela. 

 

IP Arbetsvillkor innehåller kontrollpunkter på områdena egenrevision, ledning och organisation, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsrättsliga regler för inhyrd respektive egen arbetskraft samt för boende i de fall då det är aktuellt. Foto: Mostphotos


Majoriteten av de svenska odlarna är redan certifierade enligt standarden IP Frukt och Grönt. Men för många av de företag som har anställda krävs det framöver även certifikat inom IP Arbetsvillkor, oavsett hur många anställda man har och om det rör sig om egen eller inhyrd arbetskraft.

– IP Arbetsvillkor är en kvalitetssäkring av arbetsmiljö, arbetsvillkor och socialt ansvarstagande. Standarden kan tillämpas på vilken verksamhet som helst, men upprinnelsen till att standarden bildats är efterfrågan från grossister och handel, på certifiering av arbetsgivare inom grönsaks- och och bärodling, berättar Karin Bergkvist på HS Certifiering. 

Karin Oscarsson är kvalitetsansvarig på MOEK och berättar att responsen från de odlare som redan genomgått certifiering inom IP Arbetsvillkor varit uteslutande positiv. 
– Självklart vill man sina anställda väl, men man kan missa enstaka detaljer. Den dagen det händer något är det bra att känna att man har hundraprocentig koll, säger hon. Foto: Emma Sonesson

Vänta inte

Karin Oscarsson är kvalitetsansvarig på MOEK och förklarar att kravet på certifikat kring arbetsvillkor kommer från flera av de stora kedjorna och nämner Ica, Axfood, Coop och Martin & Servera som exempel. 

De exakta tiderna då certifieringen ska vara genomförd skiljer en del mellan de olika handlarna och grossisterna, men generellt gäller att det ska vara gjort under säsongen 2020. För KRAV-certifierade behövs ingen certifiering enligt IP Arbetsvillkor, undantaget de som säljer till Coop. 

– Vi behöver komma i gång med det här. Boka in en tid med ett certifieringsbolag redan nu, uppmanar Karin Oscarsson odlarna. 

Hon poängterar även att arbetskraften i Sverige över lag har det mycket bra, vilket man med en certifiering också nu kommer ha ett skriftligt bevis på.
 

– Får man en kontroll av en myndighet på ett område där verksamheten är certifierad så ska man kunna luta sig tillbaka och vara trygg med att man klarar kontrollen, säger Ulf Aronsson, HS Certifiering. Foto: Emma Sonesson

Kvalitetssäkring

I dag är det ett 80-tal företag som är certifierade inom IP Arbetsvillkor, majoriteten inom grönsaksodling. En uppskattning är att det är mellan 700 och 800 odlare som står inför att behöva certifiera sina företag, flertalet under 2020.

– De allra flesta månar naturligtvis om sina anställda. Men det kan vara så att man inte är ”up to date” kring lagkraven, säger Ulf Aronsson, HS Certifiering, och tillägger att IP Arbetsvillkor även inkluderar en del kontrollpunkter som sträcker sig längre än vad lagstiftningen gör. 

– Certifikatet blir ett enkelt sätt att visa för sina kunder att ”vi har koll på det här”.

Revision sker vartannat år. Varje år ska dessutom en egenrevision göras. 

 

HS Certifiering

HS Certifiering är ett opartiskt certifieringsbolag och dotterbolag till fem av Sveriges Hushållningssällskap. HS Certifiering är ackrediterat av SWEDAC och har runt 2 500 kunder från jord till bord. En av certifieringarna som ingår i portföljen är IP Arbetsvillkor. Läs mer på sigill.se och hscertifiering.se!

 

Karin Bergkvist arbetar på HS Certifiering. Hon berättar att arbetstagarna inte behöver finnas på plats vid revision inom IP Arbetsvillkor. Dock ingår det att någon anställd ska intervjuas, så om revisionen sker då ingen anställd är på plats, utfärdas certifikatet med ett villkor om att revisorn återkommer för intervju.Foto: Emma Sonesson

Några kursdeltagare tycker till
 

Claes Petterson, Skedevi Gård, odlar jordgubbar och potatis. På gården som ligger utanför Fornåsa odlar hans son även blåbär. 

– Mycket inom IP Arbetsvillkor är självklarheter. Sen finns det alltid detaljer där en certifiering kan fungera som en väckarklocka så att man tar tag i det. Nackdelen är att det blir en del arbete med dokumentation. Erbjuder man inte bra villkor och lön får man inga arbetare. De allra flesta har inget att skämmas för, säger han om kravet på IP Arbetsvillkor. Foto: Emma Sonesson

 

Robert Forsberg och Henrik Tevell odlar vitkål och rödkål tillsammans i företaget Lönsås Grönt. De tycker att det är en självklarhet att de anställda ska ha bra förhållanden och välkomnar kravet på IP Arbetsvillkor. Samtidigt pekar de på att kålodlingen kräver ett högt arbetstempo för att vara lönsam, och hoppas på att certifieringen kan vara ett incitament för högre betalning från konsument. Foto: Emma Sonesson

 

Tre grossister/handlare om kravet på certifiering

Kravet på att svenska odlare av bär och grönsaker ska kunna visa upp IP Arbetsvillkor-certifikat kommer från handel och grossister. Här motiverar några av dem beslutet. 

 

  1. Varför inför ni krav på IP Arbetsvillkor-certifikat från svenska odlare?
  2. Vilka motsvarande krav ställer ni på leverantörer av importerade bär och grönsaker?
  3. Ser ni att IP Arbetsvillkor-certifikatet kan bidra till merbetalning för produkterna från konsument? Varför/varför inte?
Foto: ICA

ICA

Jenny Netterstrand, hållbarhetsledare Frukt och grönt

  1. – ICAs kunder ska enkelt kunna handla frukt och grönsaker i ICA-butiker med vetskapen om att det är ansvarsfullt producerade oavsett om det skett i Sverige eller i ett annat land, som inte räknas som högriskland. Med ansvarfull produktion menar vi att de produkter som ICA köper in ska vara miljömässigt hållbara och tillverkade under socialt ansvarsfulla förhållanden. Därför har ICA valt att införa krav på IP Arbetsvillkor för att försäkra sig om att även de som är anställda hos våra svenska producenter har goda arbetsförhållanden.
  2. – På importsidan ställer vi motsvarande krav och kräver GLOBAL G.A.Ps tilläggscertifiering GRASP.
  3. – Det är svårt att se någon priseffekt nu då den svenska säsongen inte är igång än och utfallet av hur priset på svenskproducerat kan skifta stort beroende på hur kommande säsong blir.

Martin & Servera
 

Foto: Martin & Servera


Britta Ekman, Chef hållbarhet och ­kvalitet, Sortiment & Inköp

  1. – Vi inför kravet av flera skäl. Vi vill att alla som arbetar i primärproduktionen har en säker arbetsplats och säkra arbetsvillkor. I IP Arbetsvillkor regleras grundläggande arbetsrättsliga punkter som anställningsavtal, att avtalet presenteras på ett språk den anställde kan förstå, försäkringar, arbetstider med mera. Vi vill också hjälpa företagaren. De ska ha ett stöd och en trygghet i att all administration blir rätt. Det är många olika regelverk, och stora skillnader om den anställde kommer från EU eller utanför EU. Standarden och dess stöddokument ger företagaren en god struktur och gör det lättare att göra rätt.
  2. – Producenter av bär och grönsaker ska vara certifierade enligt GLOBAL G.A.P och GLOBAL GRASP.
     
Foto: Martin & Servera

 Nicklas Schöön, affärsområdeschef Frukt & Grönt

 

  1. Konsumenterna vet nog inte vad IP Arbetsvillkor är, så jag tror inte att det har någon påverkan i relation till pris för konsument. Just arbetskraftsfrågan tror jag sällan landar hos konsument, i alla fall när det handlar om produkter som produceras i Sverige eller inom EU. Men detta är en viktig fråga i branschen, då det finns en stor och växande brist på kompetens och arbetskraft. Det påverkar löneläge och produktionskostnader.

Coop

Alexandra Anastoulis, hållbarhetsstrateg:

  1. Detta är ett gemensamt krav från handeln. Standarden för IP Arbetsvillkor togs fram 2017, och överenskommelsen att primärproducenter senast 2020 ska vara certifierade enligt IP Arbetsvillkor gjordes då. Anledningen till certifieringskravet är att vi vill ha en miniminivå och säkra arbetstagarens rättigheter.
  2. Motsvarande krav ställs på producenter i övriga länder också. Standarder som är godkända är bland annat Global GAP Grasp, SMETA, BSCI, Fairtrade och Rainforest alliance. Alla standarderna strävar efter att förbättra och säkra arbetarnas rättigheter.
  3. Jag ser inte att priserna på produkterna kommer att öka på grund av certifieringen. Företrädesvis sker revisionen i anslutning till revisionen för IP Sigill och den kostnaden bör inte bli så hög. Kraven i sig bör inte heller leda till högre kostnader då det är grundläggande krav som bygger på lagstiftning och avser att säkra en miniminivå för arbetarnas rättigheter.

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 22 februari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Privat, Företag och Lantbruk – Varför då?

Krönika: Som lantbrukare är vi vana vid att våra rådgivare på banken har samma eller liknande bakgrund som vi själva. De har utbildning inom vårt område och följer branschen, marknaden och utvecklingen på samma sätt som vi. Att ha rådgivare med den kompentensen är något som vi kan dra stor nytta av och använda för att utveckla våra företag. Andra typer av företag, som exempelvis elektriker, frisörer och klädbutiker, har inte samma förmån att deras rådgivare har samma specifika kompetens.

 

Kommentera