Kalk är positivt för jordens kemi

Kalk skapar förutsättningar för en bättre skörd, bidrar till ökad biologisk mångfald och ger jorden bättre tillgång till luft och vatten. 

 

Kalk hjälper till att luckra upp jorden och gör så att lerpartiklarna ställer sig på ända. Det gör att både vatten och syretillförseln blir bättre och att grödorna lättare kommer åt näringsämnena i jorden. Bilden visar exempel på hur jorden ser ut före och efter strukturkalkning. Foto: Nordkalk/Jens Blomquist


Att reglera pH-värdet på sina odlingsmarker genom att tillföra kalk, är grunden till en bra skörd. Det berättade Johan Lagerholm, agronom och växtodlingsrådgivare på VäxtRåd, när han medverkade som föreläsare på Nordkalks utbildningsdag om kalk.

– Kalken hjälper till att snabbt skapa en struktur och gör så att växtnäringen i marken får mesta möjliga effekt, säger han. 

Enligt Johan bygger en bra skörd på flera faktorer. Om man ser till markens pH-värde, som har en stor inverkan på skörderesultatet, så finns det alltid en stor variation på surheten i marken, även inom samma fält. Genom att kalka tillräckligt mycket, där det krävs, för att reglera pH värdet, kan man som lantbrukare förbättra markens struktur för en lång tid framöver och på sikt även öka sin lönsamhet.

– Marken försuras årligen, av exempelvis försurande nederbörd. Något man verkligen ska ta till sig är att se till att underhållskalka kontinuerligt i växtföljden. Att kalka för att få till rätt pH-värde är en relativt billig åtgärd med tanke på vad man får tillbaka, säger Johan. 

Bättre näringsupptag

Rätt pH-värde i marken är enligt Johan avgörande för hur växterna utnyttjar näringen. Sur mark binder näringsämnena vilket gör det svårt för växterna att ta till vara på den. Genom att tillföra kalk där det behövs, så motverkas den skadliga surheten.

– Jag upplever att de kunder som underhålls­kalkar kontinuerligt och på så vis håller koll på surheten i marken generellt sett har högre skördar. Har man inte rätt pH-värde i jorden kan man heller inte nå någon högre skörd, säger Johan.

Enligt Johan finns det studier som visar på ett tydligt samband mellan högre skörd och gårdar som under en längre tid arbetat med att reglera sitt pH-värde. 
 

Johan Lagerholm, agronom och växtodlingsrådgivare på VäxtRåd, föreläste på Nordkalks utbildningsdag om kalk.Foto: Madeleine Rapp

Ger bättre livskraft

Ett högt pH-värde genererar även ett bättre myllrande liv i marken i form av både daggmaskar och mikro­organismer, samtidigt som det motverkar jordburna svampar som orsakar växtsjukdomar, som klumprotssjuka och klöverröta.

Kalk ger även marken en bättre struktur och bidrar till flera positiva sidoeffekter. Det ger en bättre balans mellan olika porstorlekar där rötterna lättare får tillgång till näring, men bidrar även till bättre vattenhushållning och upptorkning av marken. 

– Kalken gör så att lerpartiklarna ställer sig lite på ända och att de klarar av att binda vatten bättre. Utan kalk ligger lerpartiklarna mer på varandra och får svårare att ta upp vatten. Förändringen i marken sker eftersom kalken gör att man byter ut vätejoner mot kalcium­joner, säger Johan.

Behovet av kalk varierar och styrs bland annat av lerhalt, mullhalt, jordens naturliga pH-värde och näringsstatus. Olika grödor styr också hur mycket pH-värdet i marken kan behöva regleras. Exempelvis kan potatis, råg och havre trivas med ett värde på 6.0 medan sockerbetor, lucern och höstraps behöver ett högre pH för att växa bra. Enligt Johan är det bra att styra målet för vilket pH-värde man siktar på efter den känsligaste grödan i växtföljden.

– Har man inget behov av ett högre pH-värde är det ingen mening med att sträva efter det. 

Men på de ställen behovet finns ger tillförseln av kalk enligt Johan betydande resultat och en effekt som håller i sig under lång tid. 
 

Grafen visar hur olika näringsämnen påverkas av pH-värdet i jorden och när näringsupptaget av exempelvis kväve eller fosfor fungerar som bäst. Källa: VäxtRåd

Bättre lönsamhet

Både efter kalkning för att reglera pH-värde och strukturkalkning har studier visat att det gynnar lönsamheten genom skörde­ökning. Skillnaden syns oftast snabbare vid kalkning där syftet är att reglera pH-värdet än vid strukturkalkning, som också är mer kostsamt att genomföra. Men enligt Johan lönar sig båda i längden. 

– Lönsamheten varierar väldigt mycket mellan olika gårdar, men på vissa håll har man vid vanlig kalkning sett skördeökningar motsvarande 13 procent. Vid strukturkalkning förväntar sig många oftast att de ska se effekten snabbare och blir därför oftast besvikna till en början. Men effekterna av strukturkalkning är som störst efter tre till fyra år och då brukar de som satsat på det höra av sig och vara väldigt nöjda med resultatet.

 

Strukturkalkning

Att strukturkalka för att motverka att regnvatten tar med sig näringsämnena från åkern istället för att tränga ner i jorden där de gör nytta ger, enligt Nordkalk, positiva effekter för både ekonomin och miljön. 

 

Ekonomisk vinst

  • Bättre utnyttjande av fosfor
  • Större och högre skördar
  • Jämnare vattentillgång
  • Jämnare fält
  • Mindre dragmotstånd och dieselförbrukning
  • Längre fönster att bruka jorden
  • Fler grödval

 

Miljövinst

  • Mindre fosfor till vattendrag
  • Renare sjöar och hav
  • Minskat läckage av bekämpningsmedel
  • Minskad fosforanvändning
  • Försurning i vattendrag minskar
  • Minskad erosion och ytavrinning
  • Mindre risk för översvämning. 
Källa: Nordkalk

 

Elisabeth Erichsen, Nordkalk, hoppas att utbildningen ska förse hela branschen med bättre kunskap om kalk.Foto: Madeleine Rapp

Kalken har blivit lite bortglömd

Det finns brister när det gäller kunskapen om kalk bland både säljare och lantbrukare. Det konstaterade Nordkalk som anordnade en kalkskola för att råda bot på problemet.

Under en utbildningsdag i Norrköping samlade Nordkalk branschens återförsäljare till en kalkskola. Även spridare och flera växtrådgivare deltog i utbildningen. 

– Vi har den här kalkskolan för att se till att återförsäljarna kan tillhandahålla information så att de kan hjälpa Sveriges bönder att höja kalkvärdet i våra marker, säger Elisabeth Erichsen, säljansvarig för jordbruksprodukter, foder- och trädgård på Nordkalk och fortsätter:

– Vi ser och vi vet om att det är en stor brist och på många håll eftersatt när det gäller kunskapen om kalk. 
 

Utbildningens föreläsare pratade om allt från hur man beräknar kalkvärdet i jorden, hur man arbetar med markkartering, när och var man bör justera pH-värdet i marken och varifrån kalken kommer från början. Foto: Madeleine Rapp

Dåligt underhåll

Enligt Elisabeth tillförs det inte tillräckligt med kalk i Sverige, eftersom många lantbrukare inte inser värdet av att underhållskalka för att hålla kalkvärdet i marken på en lagom nivå. 

– Generellt kalkar vi för lite i Sverige. Kalkningen ligger på hundra kilo per hektar och år och sedan har vi samtidigt en bortförsel som ligger på omkring 300 kilo, så generellt sett har vi för dålig underhållskalkning. 

Fast att kunskapen om kalk enligt Elisabeth, är något som ingår i själva grundutbildningen för lantbrukare , upplever hon att kalk på senare år blivit ett lite bortglömt ämne i branschen, som inte diskuteras i den utsträckning som det borde. 

– På senare tid har man pratat om mer om växtnäring och om att köpa nya traktorer och så har kalken fallit bort helt enkelt. 

Varför tror du att fler inte har tagit till sig den kunskapen, om det är en del av den grundläggande utbildningen?

– Det här handlar ju om markkemi och det är ganska svårt att ta på. Vi ser den inte. Men vi vet ju att om vi ska få utdelning av näringstillförseln och möjlighet att få rotutveckling så behöver vi ha kalken. 

Finns det några nackdelar med kalk, eller om man inte använder den på rätt sätt?

– Om det är skarpt eftersatt och man lägger stora mängder, då kan det ju bli svårt att få en bra inblandning. Då är det bättre att lägga lite i taget och komma igen något år senare, istället för att lägga stora mängder. 
 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 23 februari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste