”För bra för att inte ta vara på”

Musselodling i Östersjön har många fördelar, bland annat att skapa ett kretslopp för näringen och ersätta fiskmjöl i hönsfoder. För att ta vara på fördelarna har ett nytt nätverk startats upp, och i slutet på januari hade de sin första fysiska träff på Vreta Kluster. 

 

Odling av musslor i Östersjön bidrar till minskad övergödning samtidigt som musslorna kan användas i produkter som exempelvis proteinfodermedel till ekologiska höns. Foto: Privat


– Anledningen till att vi på Vattenbrukscentrum såg att det fanns ett behov av ett nätverk var att marknaden står och stampar, det finns ingen marknad för musslor från Östersjön i dagsläget, berättar Caroline Davidsson, Vattenbrukscentrum Ost. 

I nätverket ingår musselodlare tillsammans med representanter från bland annat industrin och forskningen. 

– Man måste hitta var man kan gå vidare, var kan vi marknadsintroducera musslorna. Hur kan vi få ekonomi i det och vad är nästa steg? Vi har inga produktions­områden och branschriktlinjerna håller på att tas fram. Det är många saker som måste göras för att vi ska komma vidare i musselbranschen helt enkelt, berättar Caroline.
 

Lena Tasse från Region Östergötland berättar om projektet Baltic Blue Growth där man har studerat musselodlingarnas påverkan på miljön och näringsupptag samt följt upp olika användningsområden. Foto: Isabella Odmark 

Inte som livsmedel

Skillnaden mellan Östersjömusslor och de som odlas på västkusten är storleken. 

– Västkustmusslorna blir större och kan säljas som livsmedel. Östersjömusslan blir mindre, framförallt på grund av salthalten, och då säljs de inte som livsmedel.

Odd Lindahl är grundare och ägare av företaget Musselfeed som tillverkar musselmjöl. Foto: Isabella Odmark

Många möjligheter

Enligt Caroline är det ekonomin som är den stora utmaningen för mussel­odling i Östersjön. 

– Att få entreprenörer att starta igång odlingar och få ekonomi i det. Även att få upp prisbilden på sålda musslor, och om det går vidare till musselmjöl så är det en väldigt pressad marknad om man jämför med fiskmjölsmarknaden. 

Däremot är möjlig­heterna många och fördelarna med musselodling lika så. 

– Musslorna hjälper till att minska övergödningen, eftersom de tar upp kväve och fosfor, och man sluter ett kretslopp. Du tar upp kväve och fosfor, som lantbruket kanske har bidragit till att släppa ut, och återför det till lantbruket. Du får en cirkulär ekonomi, säger Caroline och tillägger:

– Hela den ekosystemtjänsten som musslorna gör är fantastisk. Den är för bra för att inte ta vara på. 

Caroline Davidsson jobbar på Vattenbrukscentrum i Ost och har varit med och startat upp det nya nätverket som jobbar med att hitta en väg in på marknaden för Östersjömusslor. Foto: Isabella Odmark

Fördelar som ekofoder

Musselmjölet, som tillverkas av musselköttet, kan exempelvis användas för att tillföra protein i foder till ekologiska höns. 

– I dag används fiskmjöl i deras foder eftersom de inte får ha syntetiska aminosyror. 

Ett av problemen med fiskmjöl är att det lett till höga halter av exempelvis dioxiner i äggen, vilket är en fråga som även diskuteras när det gäller musselmjöl. 

– Den frågan kommer alltid upp, men i nuläget har alla prover och analyser visat att musslorna inte innehåller några dioxiner eller toxiner. Allt är under gränsvärdena, berättar Caroline, men tillägger också att det även pågår en diskussion om provtagning inom musselodling.  

Även Odd Lindahl, från företaget Musselfeed, trycker på de miljömässiga fördelarna och att musselmjöl är ett mer uthålligt alternativ än fiskmjöl och soja. Han berättar att man även gör försök att ersätta fiskmjölet med andra proteinfodermedel. 

– Men i ekologisk äggproduktion måste man ha med aminosyran metionin på något sätt, och det kan musslorna ordna, berättar Odd, och fortsätter:  

– Det som är problemet är att musselmjölet blir dyrt, vi kan inte konkurrera med fiskmjöl. Idealet vore att äggproducenter som använder musselmjölet får ekonomiskt stöd.

Som gödning

Ett annat användningsområde är som gödningsmedel, eller jordförbättrings­medel, på åkrar. Dock omfattas musslor, som är kommersiellt fångade men syftet inte är humankonsumtion, av EU-lagstiftningen om animaliska biprodukter vilket innebär att det egentligen inte är tillåtet. 

– Men det finns ett nationellt undantag i Sverige sedan 2015 som tillåter spridning av skal från blötdjur och tagghudingar, vilket inkluderar musslor, som gödning på åkermark, berättar Jessica Schenk, från Jordbruksverket. 

Undantaget gäller dock endast skalet, där endast väldigt lite rester av musselköttet får finnas kvar. Hela musslor, inklusive köttet, är inte tillåtet att sprida.  

Många användningsområden

Caroline berättar att man även diskuterat andra, lite mer nischade, användningsområden. 

– Vi har pratat om premiumprodukter, små förpackningar för akvariefisk eller ödlor. Det är ju ett proteinmjöl egentligen som även vi människor skulle kunna ha i våra proteindrinkar. Har man ett mjöl på marknaden så kan man använda det till väldigt många olika områden.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 07 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste