Lönsamhet viktigt för naturbetesmarken

Fler ekonomiska incitament, som ökar lönsamheten, är nyckeln för att andelen naturbetesmark inte ska fortsätta minska. Det menar forskare i en ny rapport.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har i en ny rapport fastställt att det behövs fler ekonomiska incitament för att bibehålla andelen naturbetesmark i landet. Foto: Isabella Odmark

Naturbetesmark har unika naturvärden och är viktigt för den biologiska mångfalden, trots detta minskar andelen naturbetesmark stadigt. Forskare i Lund har i en ny rapport undersökt varför naturbetesmarken fortsätter att försvinna, samt förlora naturvärden, trots att det finns ersättning att söka för skötsel av marken.

– Framförallt ville vi undersöka om det beror på att det saknas betesdjur, vilket har lyfts som en möjlig förklaring av Jordbruksverket, säger Mark Brady, nationalekonom verksam på AgriFood Economics Centre samt Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, i Lund och en av forskarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.

Utvärderat balansen

I rapporten har forskarna undersökt balansen mellan betesdjur och naturbetesmark på gårdsnivå. Enligt resultatet finns det tillräckligt med nötkreatur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna, med undantag för områden på norra Gotland och i Norrlands inland.

– Det här visar att fler betesdjur inte löser problemet. För att användandet av naturbetesmarken ska öka behöver istället de ekonomiska förutsättningarna bli gynnsammare. Det mest sannolika är att jordbrukare i dag väljer bort naturbete på grund av höga kostnader, säger Cecilia Larsson, nationalekonom och huvudförfattare till rapporten.

Ersättning i två nivåer

I dag kan lantbrukare ansöka om ersättning för skötsel av naturbetesmark. Ersättningen finns att söka för två olika nivåer – för allmänna eller särskilda värden. För områden med särskilda naturvärden är ersättningen högre, men kraven på skötsel är mer omfattande och därför ofta mer kostsamma.

Enligt forskarna tar detta system inte tillräcklig hänsyn till att det finns stora skillnader i naturvärde mellan olika betesmark och de menar att detta kan leda till att många väljer den lägre nivån trots att man förvaltar mark med särskilda naturvärden.

– Det här betyder att de resurser vi avsätter för att bevara biologisk mångfald inte används tillräckligt effektivt. Betesmarker med höga värden underfinansieras och marker med låga värden överfinansieras. Ersättningen behöver riktas om mot de mest skyddsvärda markerna, och höjas, så att vi får maximal biologisk mångfald per spenderad krona, säger Mark Brady.

Stöd för skötsel av marken

Enligt forskarna är det stöd till naturbetesdrift som behövs, och inte ersättning för djurhållning, för att inte andelen naturbetesmarker ska fortsätta minska.

– Det finns inga skäl att tro att fler eller nya djur automatiskt skulle hamna på naturbete, eftersom det inte är brist på djur som gör att naturbetesmark inte betas. Det är bara om naturbete är det mest lönsamma sättet att utfodra djuren som man sannolikt väljer detta alternativ, säger Mark Brady.

Läs hela rapporten här.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 09 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera