Förbered dig för det värsta, jobba för det bästa

Coronaviruset SARS-CoV-2 som nu relativt snabbt sprider sig över världen är värt att ta på allvar. Utvecklingen är snabb, så det jag skriver idag (3/3) kan vara historia när du läser det. Jag är uppriktigt orolig för utvecklingen.

 

Det är uppenbart att konsekvenserna av virusspridningen kommer att bli stora. Vi har bara sett början till effekten av brutna logistikkedjor, inställda resor, utbildningar, mässor, konferenser med mera och ännu inte hört så mycket om det mänskliga lidandet viruset för med sig.

I Sverige beskriver ännu myndigheterna faran som liten och förbereder sig för få smittade i år. Våra grannländer jobbar med ­scenarier där en stor del av befolkningen blir smittad. Jag hoppas våra svenska myndigheter och politiker vet vad de gör i denna fråga, men jag skulle inte satsa några pengar på det. Min bild är att viruset är betydligt mycket mer smittsamt än Folkhälsomyndigheten säger. Framtiden kommer att visa vem som har rätt.

Oavsett virusets utbredning vågar jag redan säga att den största skadan kommer att vara effekterna av vår mer eller mindre rationella reaktion på hotet. När detta skrivs märks inte mycket i vardagslivets Sverige, men bakom kulisserna ställs arrangemang in, resor avbokas och företag jobbar med nödplaner för bemanning och söker alternativa leverantörer.

Det är klokt av företagen att vidta försiktighetsåtgärder och planera för något värre än det vi ser idag. Vill man vara efterklok kan man säga att det är i elfte timmen, eller ännu senare. Men vem kan i dagens globaliserade och prispressade ekonomi, i förebyggande syfte ta extra kostnader för en dyrare organisation/produktion?

Det är vi i de högt politiserade arealbundna näringarna, som rätt blint är hänvisade till att producera enligt de lokala reglerna och lagarna. I många branscher kan man lättare flytta verksamhet dit regelverk och kostnadsläge är mer gynnsamt.

Jag vill inte vara domedagsprofet, men jag vill ändå ta tillfället att påpeka att det är klokt att vara förberedd, att ha en plan, utifall att viruset får en helt annan spridning än den Folkhälsomyndigheten idag officiellt förutspår.

Påverkan av en bredare spridning i Sverige skulle vara stor, både på familjeplanet och på samhällsnivå. Det behövs inte så hög dödlighet för att sprida skräck. Vem vill utsätta sina nära för allvarlig lungsjukdom eller sina gamla föräldrar för ett direkt livshotande virus?

Det finns gott om konkreta frågeställningar att ha ett svar på:

  • Vem passar dina och de anställdas barn om smitta konstateras på barnens dagis eller skola och de stänger?
  • Vad gör du om en anställd blir smittad, eller flera? Vågar kollegorna komma till jobbet eller vem mjölkar då korna?
  • Vad sker om de blir smittade på foderfabriken eller mejeriet? Kommer fodret, kommer mjölkbilen?
  • Vem hämtar slaktdjuren om de fått smitta bland personalen på livsmedelsindustrin, kunderna irrationellt förknippar deras produkter med viruset och din kund stänger ner en period?
  • Vad gör du med de sjuka djuren om medicinerna tar slut på grund av bruten leveranskedja i/från Kina?
  • För hur lång tid har du aminosyror från Kina till foderköket?
  • Hur länge räcker diskmedlet till mjölkanläggningen?

Men skulle inte vi i jordbruket vara vinnare i en tid med brist på mat och vi i svenskt jordbruk vara vinnare på brutna importkedjor av mat? Det finns inga vinnare i den akuta fasen av ”krig”. Vi ser nu hur de globala råvarupriserna faller, även på mat.

På längre sikt skulle såklart ett ökat fokus på självförsörjning och beredskap kunna gynna en så styvmoderligt behandlad näring som svenskt jordbruk, men det är långt bort att det ska synas i plån­boken. Ännu har inte den svenska samhällsapparaten börjat för­bereda sig för problem och insikten om det oansvariga i att avveckla sin livsmedels- och bioenergiproduktion, för att förlita sig på import, är långt bort för regeringen.

 Ekonomiskt är de mest sannolika effekterna av Coronaviruset för vår näring:

  • lägre räntor när politikerna försöker elda på ekonomin
  • lägre spannmålspriser när tveksamhet om den ekonomiska utvecklingen tar överhanden
  • billigare diesel när den globala förbrukningen sjunker i takt med ekonomisk avmattning

Det bästa vi kan göra för att minimera oro och skada är att förbereda oss. Med god beredskap på gårdsnivå och aktiv dialog inom branschen om hur vi samarbetar i hanteringen av tänkbara och mer otänkbara scenarier, gör vi vad vi kan för att minimera oro och skada. Det är nu vi ska agera, inte när myndigheterna ringer i larmklockan. Då är det tyvärr för sent.

Med förhoppning om att alla förberedelser ska vara i onödan.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades onsdag den 11 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste