Från bidragsgiva till mångfunktionalitet

Fler och fler testar och intresset ökar, men fortfarande hör det till ovanligheten i svenskt lantbruk. Göran Bergkvist, forskare i växtproduktionsekologi, berättar om möjligheterna och utmaningarna med mellangrödor.

 

Insådd av rödklöver. Den största drivkraften för många som sår in mellangrödor i dag är förbättringen av markens bördighet, men även fördelen med ogräskonkurrens är viktig. Foto: Göran Bergkvist

I början av 90-talet när fånggrödor var på mångas läppar var det tyngsta argumentet för användningen att minska kväveutlakningen till Östersjön, berättar Göran Bergkvist.

– Det var det som var det överskuggande målet då och man fick bidrag. Men det som man gör bara för bidrag blir sällan riktigt bra.

Göran började jobba med olika sätt att använda baljväxter som mellangröda och bottengröda i olika system. Ofta såddes olika klöverarter tillsammans med gräs för att både få kvävetillskottet genom kvävefixeringen och effekten som fånggröda med hjälp av gräset. Genom att möjligheterna för direkt ogräskontroll blev sämre när marken var bevuxen blev det aktuellt att studera dess förmåga att konkurrera med ogräs. En annan funktion som studerades var effekten på skadegörare, då den kan likna en avbrottsgröda i växtföljden.

Risken för uppförökning

Längre ner i Europa har insådd av mellangrödor varit vanligare och den sås där in efter skörd för att sen plöjas ner efter två månader. På den tiden hinner de inte föröka upp sjukdomar och skadegörare. Men i Sverige är fönstret mycket mindre påpekar Göran.

– Det är inte ofta vi har det utrymmet i våra växtföljder. Vi behöver odla mellangrödor under en längre tid eller så in den i en annan gröda, men då har de också en längre tid på sig att orsaka problem genom uppförökning av skadegörare. Och det är den största haken i dag, att vi vet för lite om hur skadegörarna påverkas.

Vi har mer risker, konstaterar Göran, men också många möjligheter. När det blir år med en sen skörd hinns ofta inte insådden av mellangrödor med, men i ett varmare klimat ändras också förutsättningarna och fönstret blir större.

Ett pågående arbete för Göran på SLU handlar om utvecklingen av nya odlingssystem där mellangrödor spelar en viktig roll för ogräskonkurrens.

– Vi försöker jobba mot att ett glyfosatförbud inte ska leda till att man använder andra herbicider mer, på ett sämre sätt eller att man ska ersätta med bearbetning. Vi vill försöka utveckla odlingssystem som fungerar med mindre bearbetning och mindre bekämpning, och då tror vi att mellangrödor kan bidra.

– Jag tror fler kommer satsa på mellangrödor. Vi har ett projekt nu i Uppsalatrakten där vi efterfrågar bönder som vill odla mellangrödor. Och det har inte varit svårt att hitta intresserade. Så det känns verkligen som att intresset ökar, säger Göran Bergkvist på SLU. Foto: Privat

Kombinera metoder

Mellangrödors funktion att konkurra med ogräs är viktigt, menar Göran, men effekten räcker inte alltid till.

– Att kombinera olika bearbetningsmetoder såsom radhackning med mellan­grödor det tror vi på, speciellt nu när vi också har möjligheten till radstyrning. Vi jobbar mycket med att kombinera med olika mekaniska metoder, och man bearbetar bara där det verkligen behövs och fyller en funktion, säger han och fortsätter:

– Herbicider kommer fortsätta användas men som det är just nu så använder vi för mycket. Herbicidresistensen breder ut sig och det finns färre och färre preparat att välja på. Vi behöver bevara de som finns och använda med större försiktighet.

Hur ska man tänka i sitt val av mellangrödor?

– Fundera på vad du vill och vilket arbete du vill att mellangrödorna ska göra. Och sen leta arter och metoder därifrån, säger han och fortsätter:

– Ett sätt att tänka är att odla arter som fryser bort på vintern så att dom är försvunna på våren. Ett annat sätt är att hitta arter som växer så mycket som möjligt på hösten och så dödar man av dom till exempel genom att plöja ner eller ännu hellre med ytlig bearbetning.

Men viktigast menar Göran är att se till sin egen växtföljd så att man inte förökar upp sjukdomar på just de grödorna som är viktiga för sin odling.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 12 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste