Håll koll på skadegörare i majsen

Majssot och Stjälkröta är de två vanligaste skadegörarna i majsodling, detta enligt en ny inventering som Jordbruksverket utfört.

Inventeringarna utfördes i Syd – och Mellansverige åren 2018 och 2019. Resultatet visade att angreppen varierade mycket mellan olika fält och olika områden, men det var majssot och stjälk­röta som var mest förekommande båda åren.

Kolven blir sporer

Majssot är en svampsjukdom som gör att det bildas spormassor i kolven. Sporerna är inte giftiga men däremot sjunker näringsvärdet i fodret. Inventeringen visade att majssoten fanns utspridd över hela Sydsverige, men förekomsten avtog längre norrut. De flesta angreppen hittades i områden med intensiv majsodling, men angreppen var ofta också kopplade till vattenbrist.

– Skadegöraren gynnas av värme, så det var en hel del områden som drabbades på grund av torkan 2018, berättar Linda af Geijersstam, Jordbruks­verkets Växt­skydds­central i Kalmar.

Orsakar stjälkröta

Stjälkröta, som orsakas av svampen Fusarium, ger upphov till rosa eller vita beläggningar på stjälken. Stjälkröta hittades i alla inventerade län förutom i Jönköping, och förekom ofta där majs hade odlats många år på samma fält.

– Eftersom det är svårare att hitta bra fält att odla majs på, så odlas det ofta på samma fält år efter år. Det kan ha bidragit till att förekomsten av stjälkröta är stor.

Svampen, som även kan angripa kolven, kan orsaka skördeförluster och kan även bilda toxiner som påverkar kvaliteten på fodret.

– Toxinerna är inte så farliga för nötkreatur, men de är belastande. Problemen uppstår ofta om man odlar en annan gröda efter majsen, exempelvis höstvete, och ger det till enkelmagade djur, eftersom svampen även går på denna gröda och kan bilda toxiner där.

Mindre vanliga skadegörare

En annan skadegörare, som hittades i lite mindre utsträckning, var majsmott. Det är en larv som gnager sig in stjälken och orsakar liggmajs. Majsmottet kan även gnaga sig in i kolven, vilket leder till kvalitetsproblem i sockermajs.

– Majsmott kom till Sverige 2012. Den fanns framförallt i södra delarna och runt kusterna, men den sprider sig i landet.

Hon berättar att det går att bekämpa majsmottet kemiskt, men det är svårt att pricka in rätt tidpunkt, och därför är det bättre att bekämpa mekaniskt.

– Larven kryper ner i stjälken och övervintrar mellan noderna på majsen. Då ska man försöka begrava dem ungefär tio centimeter ner i jorden med plöjning eller andra åtgärder. Då tar larven sig inte upp igen.

Bladen vissnar

Ett annat problem i majs är bladfläckssvampar, som förekommer i två varianter. Den ena är ögonfläckssjuka, som orsakar små runda ljusa fläckar på bladen, och den andra är bladfläcksjuka, som ger mer avlånga bruna fläckar. Båda två skadar grödan genom att bladen vissnar i förtid.

– Bladfläckssvampar finns överallt i Sverige, men inte på en så hög nivå, säger Linda.

Byt fält

Att inkludera majsen i en växtföljd är ett bra sätt att förebygga risken för angrepp, men det finns även andra åtgärder som kan hjälpa.

– Har man stora problem med någon sjukdom så borde man byta fält. Man ska inte heller skörda onödigt sent, för då hinner olika sjukdomar utvecklas. Sen finns det också en potential i sortval, då vissa kan vara mindre mottagliga.

Än så länge utgör skadegörarna inga större problem för majsodlingen i Sverige, men Linda lyfter att det är viktigt att jobba förebyggande.

– Om vi gör goda åtgärder nu kan vi få mindre problem i framtiden. Men för att kunna göra det måste man ha koll på situationen och känna till de här skadegörarna, avslutar hon.