Fortsatt viruspress på råvarumarknaderna

Oron för utbredningen av Coronaviruset i världen och för effekterna av de åtgärder som olika nationer satt in för att begränsa spridning har fortsatt pressa tillbaka råvarumarknaderna. Råoljan faller kraftigast, men även raps och vete följer trenden.

Terminskontrakt för kvarnvete med leveransmånad maj 2020 på den franska råvarubörsen har gått ner 11 procent sedan toppen i början av året och är nu nere i nivåer som noterades för kontraktet runt skörd.

För drygt sex veckor sedan kunde Jordbruksaktuellt rapportera för första gången om att rapspriset på råvarubörsen pressades ned av oro för Coronaviruset. Då var det marknadens oro för hur viruset skulle påverka efterfrågan på energi i Kina. I kombination med ett kraftigt prisfall på palmolja, som orsakats primärt av ett handelskrig mellan Malaysia och Indien, sänkte det priset för rapsterminen med leverans i maj med knappt 30 euro till 387 euro per ton. Som nu har fallit ytterligare 50 euro till 335 euro per ton.

Att rapspriset faller så kraftigt beror till stor del på energi- och oljemarknaden.

Kraftigt prisfall på råolja

Sedan slutet av februari har råoljan inlett ett nytt mycket kraftigt prisfall. Noteringen för olja i Nordsjön, Brent, har fallit från 70 dollar per fat i början av året, till 54 dollar per fat i början av februari, för att nu handlas till priser runt 30 dollar per fat.

På två månader har råoljepriserna fallit med 57 procent.

Press från alla håll

Rapsterminen med leverans i maj 2020 har fallit tillbaka 20 procent från toppen i början av januari. Rapspriserna har på grund av sin starka koppling till drivmedelsmarknaden drabbats hårdare av nedgången för råoljepriset.

Råoljepriserna pressas från alla håll. Dels av att investerare drar sig ur placeringar och dels

av oro kring hur efterfrågan på råolja kommer att se ut när allt fler nationer går på sparlåga. Ingen vet när och hur efterfrågan på marknaden kommer att ta fart igen.

Till det kommer ett produktionskrig mellan Opec, framförallt Saudiarabien, och Ryssland. De oljeproducerande nationernas samarbetsorgan, Opec, vill begränsa produktionen av olja som man pumpar upp när efterfrågan på världsmarknaden sjunker. Med syfte att hålla uppe prisnivån på råolja.

Hårt mot hårt

Ryssland, som är en av världens största oljeproducenter, vill inte gå med på Opecs förslag om att begränsa produktionen.

Det har fått som följd att Saudiarabien ökar sin produktion av råolja istället för att minska, för att med oljepriset som vapen tvinga Ryssland tillbaka till förhandlingsbordet. Utifrån principen att Saudiarabien har lägre produktionskostnader än Ryssland och därför kan klara ett pris- och volymkrig bättre.

Dock så är Saudiarabiens beroende av exportintäkterna från oljan större än Rysslands och analytiker förväntar sig att man snart ska kunna landa i en överenskommelse.

Varför faller Raps och vete?

Samtidigt som råoljan har fallit i värde med 57 procent så har rapspriset fallit med 20 procent och vetepriset med 11 procent.

Även under och efter ett utbrott av Corona är det troligt att vi fortsätter konsumera livsmedel. Utifrån den aspekten så ser prisfallet på jordbruksprodukter lite udda ut. Ingen vet dock hur våra konsumtionsmönster påverkas av karantän, hamstring och slopade restaurangbesök.

Och finansiella marknader skyr osäkerheter som inte går att kvantifiera. Investerare drar sig ur osäkra placeringar och få vill göra långsiktiga placeringar i råvaror.

Därav pressas jordbruksprodukter ner på råvarubörserna, av den allmänna nedgången och av att man inte kan se hur efterfrågan kommer att utvecklas. Och även om de fysiska marknaderna är trögare än pappershandeln ser vi samma trend där.

Rapsens koppling till råoljan

Hur kommer det sig att rapspriset faller nästan dubbelt så mycket som vetepriset? Lagren av raps är ju mindre i förhållande till konsumtionen än vetelagren. Och EU hade en låg skörd 2019 och förväntas få ytterligare än under 2020, därav är man beroende av importen.

Rapspriset tar mer stryk än vete på grund av kopplingen mellan raps och vegetabiliska oljor till alternativa drivmedel som RME.

2018 var 80 procent av de alternativa drivmedel som användes i EU producerade från vegetabiliska oljor. Och bara 20 procent var etanol. Och av EU:s produktion av rapsolja 2019 så gick ungefär dubbelt så mycket av oljan till biodieselproduktion som till livsmedel.

På grund av rapsens koppling till drivmedelsmarknaden så drabbas den också hårdare av råoljans nedgång än vete.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 20 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste