”För tidigt att ropa faran över”

Jordbruksaktuellt skrev i förra numret om de åtgärder som utförts för att minska förekomsten av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax i drabbade områden. Men trots att åtgärderna varit lyckade kan det vara riskabelt att anta att riskerna är över. 

 

Enligt Carin uppförökas nematoderna av många värdväxter men det är på potatis, och andra grödor som växer under jord, som konsekvenserna blir som störst. 
– Då är det produkten som blir skadad, så det blir inte bara mindre skörd ovan jord, utan själva skörden blir kvalitetsskadad. Foto: Carolina Wahlberg


Enligt Carin Bunnvik, enhetschef växtregelenheten på Jordbruksverket, är det svårt att säga hur förekomsten ser ut generellt idag. 

– De fält som vi hittade nematoder i 2017 och 2018 följde vi upp 2019. Då var proverna från 80 procent av de fälten fria från nematoder vilket visar att åtgärderna gett resultat. Men det är ingen garanti, utan en ögonblicksbild, säger hon och fortsätter:

– Vi fortsätter följa de här smittade fälten. Odlarna har fått åtgärder även inför 2020 som de ska följa. Sen följer vi upp därefter. 

– Åtgärder verkar ha gett bra resultat, och vi tycker att det är väldigt bra att allt det jobb och möda som de här drabbade odlarna har investerat har gett resultat. Vi menar att det ser väldigt lovande ut men vi vågar inte riktigt vara säkra på att faran är över, säger Carin Bunnvik, enhetschef växtregelenheten på Jordbruksverket. Foto: Privat

Fler fält inventerade

Det är utanför Kristianstad i Skåne och på vissa platser i västra Blekinge som förekomst har hittats, och förutom att ta prover på de smittade fälten har man även inventerat andra fält i området. 

– Vi har inventerat visuellt genom att scanna 300 hektar som är slumpvist uttagna. Har vi sett något misstänkt i de fälten har vi också tagit ett jordprov, berättar Carin och fortsätter: 

– Men vi har inte kunnat hitta fler smittade fält. Och inför 2020 planerar vi även att fortsätta inventering på andra områden för att säkerställa att det inte finns någon annanstans. 

Jordbruksverket tar prover

Det är Jordbruksverket som tar jordproverna, och de följer då en internationell standard. På frågan om lantbrukare själva kan ta prover svarar Carin: 

– Det går så klart att ta jordprover, och undersöka om det finns labb som vill ta emot prover från privatpersoner, säger hon och fortsätter: 

– Vi vet att odlare i Belgien och Holland gör biotest själva genom att plantera potatis i sin jord och se om de kan provocera fram ett angrepp. Utsädesbranschen här har också i samarbete med Intertek tagit fram en instruktion om hur du kan ta prover på utsädespotatis. 

Tuffa åtgärder

Enligt Carin har drabbade lantbrukarna fått beslut om åtgärder som i stort sett tvingat dem att välja mellan att svartträda och att odla en resistent oljerättika för att bli av med nematoderna.

– De allra flesta har valt att svartträda, så man svälter ut nematoderna. 

Svartträdan har fått ligga en säsong, därefter har Jordbruksverket gjort uppföljande provtagningar. 

– Beroende på vad åtgärden haft för effekt har man antingen kunnat gå vidare och ta nästa steg i åtgärdsplanen, eller så måste man fortsätta ytterligare ett år om man inte har lyckats. 

Enligt tidigare uppgifter har lantbrukare därefter kunnat välja att odla grödor som nematoderna inte uppförökas av, en möjlighet som enligt Carin egentligen inte är så stor. 

– Enheten för riskvärdering för växtskadegörare på SLU tog fram en kunskapssammanställning över möjliga grödor som inte bidrar till en uppförökning av nematoderna. Men det är grödor som sparris, jordgubbar och lucern. Grödor som de drabbade odlarna antingen inte har i sin vanliga växtföljd, har avsättning för eller där erfarenheter av sorter är okänd. Så det har inte varit aktuellt. 

Rena maskiner

Carin berättar att det är jordsmitta eller utsäde som är den mest sannolika smittvägen för spridning av nematoderna. 

– Delar man maskiner med andra ska man tänka på att man försöker hålla dem så rena som möjligt mellan olika enheter.  Man kan också kolla med sin utsädesleverantör vad de har för rutiner, för att få rent utsäde, tipsar Carin och tillägger:  

– En bra växtföljd, med sanerande grödor som exempelvis oljerättika, kan också hjälpa till att minska riskerna. 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 26 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste