LRF: Krispaketet är inte tillräckligt

Regeringen måste göra mer för att snabbt lösa behovet av arbetskraft inom lantbruk och skog, det skriver LRF. Det fjärde krispaketet som lanserades i går är enligt LRF inte tillräckligt riktat mot lantbruksföretagen.

– Det är en oerhört stor utmaning att på kort tid förse lantbruket med kompetent arbetskraft inför säsongen. Vi i branschen behöver tillsammans med regeringen och berörda myndigheter hitta flera olika lösningar snabbt, säger Anna Karin Hatt, vd LRF. Foto: LRF

– Det är väldigt bråttom. Vi är med stormsteg på väg in i den mest intensiva säsongen i lantbruket, och det saknas tusentals människor som skulle ha varit på väg till Sverige för att jobba hos oss. Samtidigt vet vi inte hur länge covid-19 påverkar samhället. Vi måste kraftsamla för att säkerställa vår inhemska produktion av livsmedel vilket är särskilt viktigt om krisen blir långvarig, säger Anna Karin Hatt, vd för LRF, i ett pressmeddelande.

Behövs mer

I krispaketet presenterades ett slopat fribelopp i CSN, vilket kan bidra till att studenter tar chansen att hoppa in i livsmedelsproduktionen eller jobbar med skogsplantering. Arbetsförmedlingen tilldelades även 330 miljonerna för att underlätta matchning av nypermitterade med lediga jobb, något som enligt LRF också kan bidra om en del av pengarna går till att lösa lantbrukets arbetskraftsbehov. Utöver dessa två satsningar, som kan ha positiv inverkan för näringen, menar LRF att krispaketet var för tunt och vill se fler åtgärder för att hjälpa skogs- och lantbruksföretagen med den akuta arbetsbristen.

Ekonomiska incitament

Behovet av kompetent personal till bland annat vårbruk och skogsplantering är stort, och det handlar även om att kompensera för de minst 8 000 personer som nu, på grund av stängda gränser och begränsad rörlighet inom och till Europa, inte kan ta sig till Sverige för säsongsarbete. Anna-Karin Hatt säger att det krävs en kraftsamling och starka incitament för varslade och arbetslösa att söka sig till jobb i det gröna näringslivet.

– Regeringen behöver säkra att det finns tydliga ekonomiskt incitament att ta ett jobb i de gröna näringarna, kanske i form av en löneutjämningsersättning för den som går från ett mer välbetalt arbete till ett i de gröna näringarna. Dessutom borde regeringen omgående tidigarelägga och utöka praktiken för eleverna på naturbruksgymnasierna. Kan de studenterna komma ut på gårdarna nu kan de ge ett värdefullt tillskott inför och under vårbruket och odlingssäsongen, och inför kommande planteringssäsong i skogen, säger Anna Karin Hatt.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 31 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera