Produktvärden viktigare än volymer

Jordbruksföretagen behöver ta ut ett högre pris på marknaden. För det krävs mer satsning på produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring, visar Jordbruksverkets uppföljning av livsmedelsstrategin.

Den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin visar att istället för att producera mer av samma produkt behövs nya produkter som företagen kan ta ut ett högre pris för. Produktutveckling och högre betalningsvilja krävs för en ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Foto: Vilhelm Ektander


Det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel och svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd. Men jordbruksföretag har svårt att omsätta detta till konkurrensfördelar, skriver Jordbruksverket.

Målet när riksdagens livsmedelsstrategi antogs 2017 var att öka produktionen av livsmedel i landet. Nu visar jordbruksverkets årliga uppföljning av utvecklingen i livsmedelskedjan att lönsamheten i alla led försämrades mellan åren 2011 till 2018. Särskilt svag är lönsamheten i primärproduktionen där torkan 2018 även satte sina spår för jordbruksföretagen.

Långsiktig tillväxt

Att många jordbruksföretag i dag har flera ben att stå på och en möjlighet att balansera risker genom en diversifierad verksamhet är bra, skriver Jordbruksverket. Men lönsamheten i jordbruksproduktionen får inte bli så låg att företagen väljer att använda mark och maskiner till helt andra saker än just produktion av livsmedel. Då försvinner förutsättningarna för en långsiktig tillväxt i livsmedelskedjan.

Ökad innovationskraft

Rapporten visar att det krävs ökade satsningar på kunskap och kompetens samt mer forskning som kan bidra till innovationskraft i livsmedelskedjan. Tillväxten i produktivitet och utvecklingen av nya produkter hämmas i dag av att jordbruksföretagen släpar efter gällande innovationer.

I dag sker störst tillväxt genom ökade volymer snarare än genom ökade produktvärden. Att det är svårt för många företag i livsmedelskedjan att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för på marknaden gör att förädlingsgraden stagnerar.

– Att förädlingsgraden inte ökar över tid är bekymmersamt eftersom många företag riskerar att fastna i ett produktsegment där priskonkurrensen är hård, säger Camilla Burman som arbetar med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Enlig Camilla så är det i dag svårt för svenska producenter, framförallt i primärledet, att möta priskonkurrens från länder som har ett lägre kostnadsläge och med lägre standarder gällande miljöpåverkan, klimatutsläpp och djurskydd.

Hela rapporten ”Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin” kan du läsa här

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 01 april 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

2021: I den bästa av märkliga världar

Förutsättningarna för lönsamhet i svenskt jordbruk ser bättre ut än på många år. Inte ens det offentliga Sveriges ointresse för svenskt jordbruks internationella konkurrenskraft och regel­förenklingar kan hålla oss helt negativa. Trots en rejält stärkt svensk krona har spannmålspriset ökat rejält i höst/vinter. Köplojaliteten för svensk mat är starkare. Tack vare pandemin och sedelpressarna, som körs så att överhettningsskydden borde slå ifrån, blir räntan lägre och lägre. 

Kommentera