Lönsamt med algodling i Sverige

Kan algodling bli en ny lönsam industri i Sverige? Forskningen bakom en ny studie pekar på intäkter långt över kostnaderna för en storskalig algodling. 

 

Odling av brunalger kan bli en nya lönsam industri längs den svenska västkusten. Foto: Mostphotos


I en ny studie har forskare undersökt storskaliga odlingar av alger till havs och beräkningar har tagits fram för både lönsamhet och miljö. Enligt forskarna har odlingarna förutsättningar att bli en ny industri i Sverige – en industri som samtidigt skapar miljönytta. 

I studien har odlingen av sockertång (Saccharina latissima) granskats, en brunalg som redan finns naturligt längs med svenska västkusten. Tången odlas, skördas och torkas för att säljas som mat antingen i Sverige eller utomlands. Vid en testodling på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium har forskarna kartlagt produktionsprocesser och gjort en uppskattning av kostnaderna för hela kedjan, från utsättning till skörd och torkning. 

Enligt beräkningarna finns det goda möjligheter att göra en vinst. För en odling om två hektar ligger kostnaderna på cirka åtta miljoner kronor över tio år och intäkterna skattas till cirka 19 miljoner under samma period. Det mest kostsamma momenten är skörd och torkning, men enligt forskarna är torkade alger en högvärderad produkt med ett försäljningspris på världsmarknaden på flera hundra kronor kilot. 

– Nu behöver vi lära oss mer om produktionsprocesserna. Det är en utmaning att med effektiv logistik hantera 20–30 ton alger som ska skördas och torkas på kort tid, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen vatten- och miljöteknik på KTH. 
 

Linus Hasselström, forskare vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH. Foto: KTH

Odlingar ökar

Under de tre senaste decennierna har algodling utvecklats till en industri i mångmiljardklassen. Generellt har odling av vattenväxter ökat med i snitt åtta procent per år mellan 1990 och 2016, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. 

– I takt med att våra matvanor förändras som ett led i de hållbarhetsutmaningar som livsmedelsindustrin står inför, kommer alger att ta plats i fler kök än det asiatiska. Dessutom har svenska alger potential att bli en exportprodukt, säger forskare Linus Hasselström vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH. 
 

I studien har odlingen av sockertång (Saccharina latissima) undersökt. Foto: Mostphotos 

Fånga fosfor

Forskarna menar att om algodlingen utvecklas till en stor industri längs med svenska västkusten skulle den också bidra med stora miljönyttor. Upp till 60 procent av det av människan orsakade fosforinflödet till havsbassängerna på västkusten skulle kunna fångas upp av algodlingar. 

– Övergödning är ett av de största problemen med svensk havsmiljö idag och att minska den ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Linus Hasselström. 

Arbetet har utförts av en forskargrupp från KTH, Lunds universitet och Göteborgs Universitet. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 01 april 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera