De arbetar för ett renare Östersjön

Östersjön och vattnet därifrån är viktiga för Kiviks Musteri. De arbetar löpande både på egen hand och i samarbete med andra organisationer för en hållbarare vattenanvändning.  

 

Även lokalt i området där företaget har sitt musteri har företaget valt att aktivt stödja miljöarbete för ett renare Östersjön genom föreningen Samverkan för Hanöbukten.
Foto: Kiviks Musteri


Under många år har Kiviks Musteri arbetat med att hushålla med sin vattenanvändning och värna om den miljö som gränsar till Östersjön och nationalparken Stenshuvud på vackra Österlen. 

Drivande kraft

Enligt Kiviks Musteri står Livsmedelsproduktionen för cirka 70 procent av den globala vatten­användningen. Kiviks Musteri anser att varje enskilt företag själva måste driva på utvecklingen med effektivare vattenanvändning för att nå upp till FN:s globala hållbarhetsmål.

Kiviks Musteri har själva arbetat för att få till ett hållbart kretslopp kring sin egen vattenanvändning. Vattnet tas från egna källor och renas sedan genom ett biologiskt reningsverk, innan det förs tillbaka till äppelodlingarna via droppbevattning. Företaget arbetar även med ny teknik, exempelvis automatiserade pastörer och interna processer som effektivare diskhantering för att få till en effektivare vattenanvändning. 

Hållbarhetsmanifest

I fjol undertecknade Kiviks Musteri ett hållbarhetsmanifest från Livsmedelsföretagens branschorganisation med målsättningen att få till en effektivare vattenanvändning. 

– Vårt familjeföretag har funnits här i fem generationer. Vi ligger alldeles invid Östersjön och är helt omslutna av naturen. Vi vill att även framtida generationer ska kunna leva och verka här, därför värnar vi om en hållbar livsmedelsproduktion och en ansvarsfull vattenanvändning, säger Stina Andrén, hållbarhet- och utvecklingschef på Kiviks Musteri i ett pressmeddelande.

Stödjer projekt

Företaget stödjer även två projekt med syfte är att minska övergödningen i Östersjön och bidra till ett renare hav. Det ena drivs av SLU och det andra av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. I båda projekten vill man att använda vass för att suga upp näringsöverskottet i våtmarker innan det når havet. Vassen har flera fördelar. Den utgör en bra plats för gäddor att leka på och kan även skördas och användas som djurfoder. 

Största källorna till övergödande ämnen

Forskare har analyserat var Sveriges utsläpp till Östersjön och Västerhavet kommer i från med hjälp av den senaste kartläggningen av Sveriges utsläpp från 2017. Samtliga Östersjöländer rapporterar regelbundet sina utsläpp av övergödande ämnen i Östersjön till Helsingforskommissionen, Helcom. 

– Den här kartläggningen ger oss information om hur den geografiska spridningen av utsläppen ser ut och vilka källor som är av större vikt i de olika regionerna. Det är en viktig pusselbit både för Helcoms arbete och för Sveriges vattenmyndigheter och andra som arbetar med vattenförvaltning i Sverige, säger Katarina Hansson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

 I rapporten som baseras från siffror från 2017 konstaterar man att: 

De totala utsläppen från landbaserade källor i Sverige till Östersjön och Västerhavet uppgår totalt till 108 190 ton kväve och 3300 ton fosfor.

De havsbassänger som tar emot mest kväve totalt sett är Bottenhavet, Egentliga Östersjön (Den delen av Östersjön som ligger mellan Åland och de danska sunden, som präglas av bräckt vatten och en permanent skiktad vattenmassa) och Kattegatt. Bottenhavet tog även emot mest fosfor, lite drygt 1000 ton.

Det mesta av kvävet och fosforn som når Östersjön och Västerhavet från mänsklig påverkan kommer från jordbruk, avloppsreningsverk, atmosfäriskt nedfall (kväve), industrier och små avloppsanläggningar. Även belastningen från dagvatten och små avlopp är av betydelse.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 02 april 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste