Därför har jag vall och mellangrödor i växtföljden

Krönika: Om jag skulle påstå att vallodling är något som är en grundförutsättning för en stor del av det svenska lantbruket, så vågar jag även gissa att de flesta andra lantbrukare och växtodlingsrådgivare håller med mig. Varför? Kan vissa kanske fråga sig.

 



I tider där veganismen alltmer ropar ut sina åsikter kan det vara värt att påtala varför vallodling och beten är så viktigt att framhålla inom livsmedelssektorn i Sverige. På en väldigt stor del av Sveriges yta är just grovfoderproduktion eller bete det enda som fungerar. Jag förundras över vissa debattörer, som i vissa fall får stort utrymme i medier, när de säger åsikter som inte alls stämmer överens med praktisk odling i verkligheten. De glömmer medvetet eller saknar kunskap om hur storskalig odling, det vill säga större än en trädgårdsodling, ter sig i praktiken. 

För att ta ett exempel: på en jordgrund mark där redskapen knappt går ner i marken är det rent lönsamhetmässigt omöjligt att få fram vare sig bönor, ärtor eller spannmål. Det saknas helt enkelt vatten. 

På en något djupare mark, med några decimeter jordmylla kan spannmål och till exempel ärtor fungera som avbrottsgröda något eller några år, men sedan är en valletablering på sin plats igen. På just sådan mark, som oftast är lerhaltig och stenrik, brukar resonemanget i mina trakter vara att man kan i alla fall räkna med en skaplig första skörd med grönfoder. Fler skördar är en bonus. Längs hela Gotlands kust och på många andra platser runt om i landet finns det sådana marker som ofta hålls öppna med hjälp av djur istället för att de odlas eller skördas varje år. 

En vall med mycket baljväxter i form av klöver och lusern är bland det bästa som finns som förfrukt innan sådd av exempelvis oljeväxter eller höstvete. Tar jag ett spadtag så kan jag riktigt se hur jorden lever.  Det finns gott om mask, mullhalten är god och likaså kolinlagringen i marken. Men för oss som inte har djurhållning så finns det såklart utmaningar hur man skall få en lönsam växtföljd där vall ingår. 

Det finns andra sätt att komplettera med, som åtminstone delvis ger vallens fördelar. Jag tänker då främst på fång- och mellan­grödor som till viss del kan kompensera vallodlingen. Genom att odla till exempel en mellangröda så kan jag bevara växtnäringen som finns kvar efter huvudgrödan. Minst lika viktigt är att mängden mull ökar, som i sin tur ger bördighet samt hindrar jordflykt och erosion. Fält med stubb och/eller grön mark som finns mitt i mellan den öppna jorden bromsar jordflykten de år det blåser starka vårvindar, som annars kan flytta den värdefulla matjorden ner i vattendragen för vidare transport ut i Östersjön. 

Det kan bli en svår avvägning på hösten när man vill bekämpa spillsäd och svåra ogräs efter tröskning, men inget hindrar egentligen att så i något snabbväxande i samband med den sista bearbetningen, så länge det inte blir för sent in på hösten. På lerjordar är det lite svårare att hitta ett odlingssystem som tillåter beväxt mark året om. Plogen kommer därför även fortsättningsvis få avsluta säsongen för mig om jag inte höstsår dessa jordar. I eko-odlingen är plogen än så länge det effektivaste vapnet mot rotogräs, dock kommer det att bli mer mellangrödor som tar vid efter huvudgrödan på både ler och sandjord och före vårsådd på de lätta jordarna. Utsädet är hemma och den första insådden blir i ett höstvetefält när vädret tillåter. 

 

Rikard Hagman

 

Artikeln publicerades fredag den 03 april 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera