Följder av mild vinter oroar inte hos Go Leaf AB

Hösten har gått över i vår utan någon vinter emellan på många platser i landet. Ogräs, insekter och skadedjur har inte påverkats av minusgrader och tjäle. Anders Persson, delägare i Go Leaf AB utanför Landskrona, är inte speciellt orolig för att vintern har uteblivit.

 

Ogräset har växt under hela vintern och kanske får Anders Persson ytfräsa bäddarna för att få bukt med problemet. På det här fältet ska han troligen odla småbladssallad i år. Foto: Pär Andersson


− Jag har ingen exakt koll på siffrorna men här har det regnat minst var tredje dag sedan den 10 augusti. Kanske att det var någon lucka i slutet av augusti med åtta, tio dagar med torrt och fint väder, annars har det inte varit några längre uppehåll. Men jag upplever inte detta som extremt egentligen. Vattnet rinner undan ganska fort faktiskt, det kan vara mycket värre med snösmältning, säger han. 

Det kan dock bli aktuellt med visst extraarbete eftersom ogräset har kunnat växa under vinter­månaderna.

− Risken är att vi får ytfräsa de ekologiska odlingsbäddarna, annars tänder ogräset om och om igen. Ogräset som annars klarar en vanlig harvning kommer igen och är ännu starkare. Så kanske blir det bättre att fräsa på omkring sju centimeters djup för att dessutom få en perfekt och helt ren bädd. Till den plöjda lerjorden, som det säkert också kommer ogräs i, har vi tillgång till en Väderstad med gåsfötter. De jordarna tål inte att harvas så mycket och gåsfötterna skär av ogräset som skyffeljärn. Det brukar funka rätt så bra, säger han.
 

Anders Persson menar att det ideala vädret för en ekologisk grönsaksodlare är en mild september följd av en väldigt torr oktober och november. 
– Sedan kan det frysa och vara vinter ett tag, gärna med lagom mycket snö. Alltså en sådan vinter som vi aldrig har här. I februari kan det gärna regna lite, frysa lite grann i början av mars och sedan bli vår tidigt. Det hade varit det optimala, säger han. 

Flera växtföljder

Anders Persson driver 230 hektar grönsaks- och spannmålsodling i Go Leaf AB utanför Landskrona, drygt en mil in från Öresundskusten. Han äger 50 procent av företaget och den andra halvan ägs av Ellenholm & Vadensjö Jordbruks AB. Omställningen till ekologisk drift började han 2002. Grönsaksväxtföljden består av potatis, stjälkselleri, grönkål och småbladsgrönsaker som spenat och ruccola. Råg, gröngödslingar och träda fungerar som mellangrödor. ­

På den tyngre lerjorden runt gården arbetar Anders med en fyraårig växtföljd med åkerböna/klöver för gröngödsling som förfrukt, följt av rödbeta, havre och höstvete/vårkorn.

− Jag försöker hålla rödbetorna ifrån de andra grönsakerna. Den är i konflikt i växtföljden med exempelvis spenat eftersom de är släkt. Här hemmavid är det mindre insektstryck och säkrare att odla rödbetor. Jordarna är starka och rödbetorna klarar sig utan bevattning. Nackdelen är att maskinerna vid skörd inte riktigt är gjorda för lerjorden, säger han.
 

De rödbetor som ännu inte är sålda håller sig torra under TopTex-duken. Skörden från 2019 blev 1200 ton på 23 hektar, vilket är 400 ton mer än normalt.

Toptex bra regnskydd

Rödbetsskörden 2019 blev stor. På de 30 hektaren där rödbetor odlades blev skörden 1200 ton. Omkring 400 ton av dem, som Anders jobbar på att kunna sälja vidare, ligger vid vårt besök fortfarande kvar i stukor vid fälten. 

− Flera hektar gul polka gick åt skogen på grund av skyfall, så det blev 1200 ton på ungefär 23 hektar. Normalt hade varit kanske 800 tons totalskörd. Vi tog upp de sista rödbetorna i oktober och det var lite väl sent. Bäst hade varit slutet av september med det var svårt med vädret, säger han.

Rödbetorna lagras under TopTex, en fiberduk med uppgift att hålla betorna torra och frostfria. Under det senaste halvårets ständiga regnande har täckningen gjort stor nytta.

− TopTex är det bästa man kan ha på. Det kan bli varmt ändå där inne om det är mycket lera och jord i bunken men det ventilerar bra, mycket bättre än halm. Det fina är också att det är vattenavstötande. Våt vara blir snabbt kall även långt in i bunken. Det är lättare att rensa bort jord också, säger Anders.

Grönkålen som står kvar skulle varit slaghackad för längesen men det har varit omöjligt att köra i fältet. I år ska här sedan odlas stjälkselleri. 

Utebliven tjäle

Någon tjäle har det inte blivit på hela vintern i markerna utanför Landskrona. Ogräset har kunnat växa i lugn och ro sedan i höstas och även vårgroende ogräs har fått en bra start. 

− Mest är det vårarv som kommer och kanske Veronica och vallmo på lättare jordar. I bäddarna kommer det mer baldersbrå och trampört och i övrigt något gräsogräs som renkavle, säger Anders och fortsätter:

− Oftast får vi inga längre vinterperioder här. Skillnaden nu är att vi inte har haft någon kylperiod alls, det har varit höst sedan augusti. Det kommer oftast en decimeters tjäle i någon vecka och det bränner alltid av en del småogräs. Nu har i stort sett allt klarat sig. Det gäller att hålla efter det, man får se hur det blir.

Är du orolig för att det blir mycket ogräs längre fram?

− Nej, det blir att man får köra bäddarna någon gång extra i så fall och det är görbart. Det tar några dagar, sedan har man kört om alltihop. Man får vara flexibel. Vi myllar gödning med skivbillsmyllare i bäddarna och den är också effektiv på att få undan ogräs. 

Det kan bli någon extra ytfräsning?

− Ja, vi får se hur vi gör. Vi kan i så fall hålla fräsen i lyftarmarna så den bara precis fräser ogräset. Det återställer bädden också, så det är inte fel att göra det.

Insekter och svampar har ju inte heller fått någon köldknäpp. Hur tror du det kommer märkas?

− Det vet man inte än. Vissa kanske måste ha torrt och kallt för att överleva. Man får se senare.

”Vädret hakar upp sig”

En sen köldperiod är inget som Anders hoppas på eller tror hade hjälpt mot varken ogräs- eller insektstrycket. 

− Jag tror inte att ogräset hade dött av kyla nu. Det hade bränt ner men kommit tillbaka igen. Det mesta ogräset tål frost. Raps, råg och vete hade kolat vippen. När rapsen har gått i knopp är det inte bra om det fryser.

Ogräsbekämpningen består av en kombination av bearbetning, gröngödsling och vallar, både under normala år och under mer speciella förutsättningar som just nu. Anders tror på att vara flexibel och se hur allt utvecklar sig. Väderförändringarna de senaste åren ser han mer som tillfälligheter än något annat.

− Ja, så tänker jag nog. 2017 var det normal nederbörd på sommaren, sedan började det regna i augusti. 2018 var det torrt och nu är det blött igen. Jag tror att vi kommer fortsätta att få längre perioder med samma väder och det är problemet. Inte att det blir lite varmare eller regnar. Det verkar som att när vi kommer in i en antingen ostadig eller torr period så fortsätter det. Vädret hakar upp sig, säger han.


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 04 april 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera