Student testar fiskodling i Indonesien

Mattias Djurstedt har en vision om att odla fisk på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Just nu är han i Indonesien för att testa den odlingsteknik som han vill satsa på hemma i Sverige.

 

Mattias Djurstedt har varit på plats i Indonesien i några veckor och hunnit starta upp sitt pilotprojekt på plats. I början stötte han på en del utmaningar, med fiskar som dog och mikrober som inte ville växa. Nyttiga erfarenheter som kommer hjälpa honom att lyckas i framtiden.Foto: Mattias Djurstedt


Fisksorten tilapa som Mattias Djurstedt vill odla är ovanlig hemma i Sverige, men räknas som världens näst mest odlade matfisk. För att lära sig om odlingstekniken som kallas biofloc och själva fisksorten reste han, i sin strävan att göra detta till en hållbar affärs­idé, till Indonesien där kunskapen finns.

– Efterfrågan på fisk ökar med våran växande befolkning medan utbudet i havet minskar. Vi vet att i framtiden så kommer det finnas mycket mer fiskodlingar och frågan är hur vi kan odla fisk på ett hållbart sätt. Jag brukar säga att jag inte är någon fisknörd, men att jag intresserar mig och vill bidra till framtidens hållbara livsmedelsproduktion. Och fisk har goda förutsättningar att bli framtidens källa till nyttigt protein, säger Mattias.

Passande utbildning

Mattias har länge drömt om att driva eget företag och kom på idén med ekologisk och ekonomisk fiskodling redan under gymnasiet. Men det var under tiden han studerade, Biovetenskapliga programmet på Örebro Universitet som idén om hur han själv ville arbeta med detta i framtiden tog form.

 – Jag har verkligen hittat en perfekt utbildning som kombinerar de två saker jag gillar mest: biologi och entreprenörskap. Jag är jättenöjd, säger Mattias.

Enligt Mattias har fisk en väldigt bra foderomvandling. På ett kilo foder får man nästan ett kilo fisk och odlingen i sig kräver ingen stor yta och i ett slutet system inte heller några stora mängder vatten.

– Jag vill odla just tilapa eftersom det är en fiskart som kan äta vegetabilisk föda och som har odlats av människor långt bak i historien. Den tål både sjukdomar och olika typer av vatten väldigt bra.
 

Tilapa är en fisksort som vanligtvis odlas i länder med tropiskt klimat. Trots att den smakar ungefär som abborre är Mattias Djurstedt lite nervös för hur den kommer att mottas som matfisk bland svenska konsumenter. 
Foto: Mattias Djurstedt

Tropisk odlingsteknik

Odlingstekniken som Mattias vill använda sig av är en vidareutveckling från en grundteknik som heter Biofloc, där man odlar fisk tillsammans med mikroorganismer och varmare vatten, som förekommer i tropiska länder.

– Genom mina universitetsstudier fick jag kontakt med ett internationellt universitet i staden Bogor, nära huvudstaden Jakarta och en forskare som arbetar med grundtekniken biofloc. Hon är nu min handledare. Vi kommer tillsammans att jämföra grundtekniken med det nya konceptet. När jag kommer hem från Indonesien kommer jag ha praktisk kunskap både om den fiskart och den odlingsteknik jag kommer använda, säger han och fortsätter:

– Med den nya odlingstekniken får systemet knappt märkbara utsläpp eller inga utsläpp alls om allt går bra. Hundra procent av vattnet kan återanvändas och fiskarnas avföring återvinns som föda till mikroorganismerna som i sin tur blir föda åt fiskarna. Samtidigt renar mikroorganismerna vattnet. Fiskarna kan också delvis att matas med restprodukter från svenska ölbryggerier och jordbruk.

Viktiga lärdomar

Nu har Mattias varit på plats i Indonesien i snart åtta veckor. I början av projektet stötte han på en del utmaningar med fiskar som dog och mikrober som inte börjar växa, men efter sex veckor började det hela gå åt rätt håll. Han ser alla motgångar som viktiga lärdomar inför odlingen i Sverige.

När han kommer hem från Indonesien är tanken att Mattias ska starta upp sin fiskodling vid Aspa bruk utanför Askersund. Där ska han använda spillvärmen från pappersbruket för att odla fisken i rätt temperatur.

– Det är ett miljövänligt sätt att värma upp vattnet på, eftersom spillvärmen annars bara hade åkt ut i avloppet.

Förhoppningarna är att den första fisken ska serveras på Örebros restauranger redan i februari 2021. Han har redan etablerat kontakt med den lokal grossist, men tror att det kan bli en utmaning att få svenskarna att vänja sig vid en ny fisksort.

– Potatisen tog ju över hundra år innan vi vande oss vid, men det går snabbare idag att introducera ny mat. Tilapia har vitt, fast kött och smakar lite som abborre, säger han.

 

Uppmärksammat projekt

Tiden på universitetet har genererat många bra kontakter som på olika sätt stöttat Mattias Djurstedt i hans projekt, som också blivit prisat i flera innovationstävlingar. Förra året fick han en plats i entreprenörskaps­programmet re:think som är ett samarbete mellan Drivhuset, Alfred Nobel Science Park och Zinkgruvan Mining. Där blev han en av vinnarna i programmets pitchtävling. I höstas blev han också utvald att pitcha sin idé inför fem investerare under eventet Creative Dragons 2019. Hela pilotprojektet finansieras dessutom av företaget Zinkgruvan Mining utanför Örebro, som även de tror på Mattias idé.

Källa: Örebro Universitet

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 05 april 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera