Urbana odlingslösningar – med potential för landsbygden

Med växter helt tagna från den svenska floran och flera spännande odlingslösningar hjälper företaget Veg Tech sina kunder att motverka närings­läckage, öka den biologiska mångfalden och lagra grundvatten.

 

En av fosfordammarna som Veg Tech varit med och anlagt finns i vid Karlslunds Herrgård i Örebro, där den hjälper till att minska näringsläckaget från en stor ridanläggning som ligger intill Svartån. Foto: Madeleine Rapp


I dag är Veg Techs kunder främst företag etablerade i stadsmiljö, men Karin Håkansson, teknisk säljare för mark- och vattenprodukter, ser en stor potential för att använda deras lösningar även på landsbygden och tror att efterfrågan från lantbruksföretag kommer öka på sikt. Bland annat med återställningen av ängsmarker, något som man redan i dag hjälpt länsstyrelser med runtom i Sverige. 

– Vi har byggt upp en fröbank med växter som finns i den svenska floran. Det är allt ifrån ängsväxter till vatten- och strandväxter. De utgör basen i våra produkter och kan placeras ut efter ändamål, säger hon. 

Karin Håkansson, teknisk säljare för mark- och vattenprodukter på Veg Tech ser en stor potential att använda deras tjänster för att hjälpa jordbruksföretag.Foto: Veg Tech

Växternas funktioner

Ängsväxterna som Veg Tech använder sig av planteras exempelvis i dikeskanter eller slänter för att motverka jorderosion. De ­kallas örtpluggplantor och planteras i brätten, likt skogsplantor vid trädplantering. Odlingsmetoden gör att det går snabbt och enkelt att plantera växterna. 

Vid plantering av växter i våtmarker och vid strandlinjer använder Veg Tech istället något som kallas maxipluggplanta, där man lindar kokosfiber runt plant­an, eller sätter plantorna direkt i en kokosmadrass. Kokosen gör att man slipper få in oönskat organiskt material och näring, och att plantan inte behöver tillgång till jord för att kunna växa. Det räcker med att den har tillgång till vatten. Kokosen är hållbar och slitstark och hjälper till att motverka erosion vid strandlinjen, samtidigt som det långsamt bryts ner och förmultnar. Odlingsmetoden gör dessutom att växterna direkt rotar sig med underlaget.

– Växterna som används bidrar även till att öka den biologiska mångfalden både vid själva åkermarken, eller våtmarken, men också i närområdet. Bland ängsväxterna använder vi exempelvis prästkragar och blåklockor, men även väddar och fibblor (växttyper som gynnar vildbin och andra pollinerare). Vi har även en del rödlist­ade arter och att sätta våra plantor kan vara ett sätt att återinföra en växt som funnits på en plats tidigare, säger Karin.

Växterna gynnar även djurlivet. Vattenväxterna ger en livsmiljö år groddjur och fåglarna gynnas av vattenväxternas fröer. 

Våtmarker och dammar

Veg Tech använder exempelvis växterna i olika typer av dammar, som utformas för att minska näringsläckage. En av de lösningar som företaget arbetar med är anläggningen av fosfordammar.

– I fosfordammen vill man ju få fosforn att sedimentera i dammen. Dammen har först en djup del där man bromsar upp vattenflödet och sedan en grundare del med trösklar, som gör att fosforn fastnar i växterna. Sist passerar vattnet genom ett kalkfilter och ska därefter vara så pass rent att det inte bidrar till övergödningen. 

Även kväve kan renas i en fosfordamm, om vattnet uppehåller sig tre till fyra dygn i dammen kan det sedan omvandlas till kvävgas, vilket sker i samband med att vattenflödet bromsas av dammens konstruktion. 

En annan lösning är ett så ­kallat tvåstegsdike. Diket är djupare i mitten och har planare slänter, likt terrasser där olika ängsväxter odlas. De planare övre kanterna och växterna motverkas erosion av dikeskanterna samtidigt som växterna också samlar upp fosfor. Om uppehållstiden är tillräcklig i diket kan även kväve hinna renas. 

Viktig funktion

Men dammarna och våtmarkerna som Veg Tech är med och anlägger fyller också en annan viktig funktion. 

– De olika lösningarna gör även att det går att hålla kvar vatten i landskapet, det görs genom att flödet saktas ner i våtmarken. Tidigare har det funnits otroligt mycket våtmarker som man dikat igen, men som man nu börjat återställa och det är något vi hjälper till med, säger Karin och fortsätter:

– I dag är det vanligare i städerna att man anlägger ytor som kan ta emot större mängder regnvatten och även fördröja flödet. På sikt kanske det kan vara en lösning även för jordbruken att kunna ta tillvara på vinterflödena som sedan kan användas till bevattning under den torrare sommarperioden.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 03 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste