Fårmjölk kan kartlägga TBE-spridning

Forskare använder fårmjölk för att kartlägga fästingar som bär på TBE-virus. Den nya metoden har ”stor potential att kartlägga TBE-spridningen” enligt Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

 

Mjölk från 37 fårbesättningar i Örebro län användes för att spåra TBE-smitta i en studie vid Örebro Universitet. foto: Carolina Wahlberg


I en ny studie från Örebro universitet har forskare med hjälp av prover från fårmjölk upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus. 

I studien har man använt sig av prover från 37 olika fårägare i länet, innehållandes både mjölk och råmjölk. Dessa har fungerat som en indikator för att identifiera om smitta kan förekomma i ett område. Då viruset är väldigt lokalt och sprider sig långsamt kan får som betar på samma ställe visa på förekomsten med stor precision. 

– Den kunskapen ger oss möjlighet att ligga steget före och se vilka gårdar som har djur med antikroppar och människor som ofta vistas i dessa områden kan uppmanas att vaccinera sig emot TBE, säger Amélie Wallenhammar, en av forskarna i studien, i ett pressmeddelande. 
 


– Fästingbett är den vanligaste smittvägen för TBE men viruset kan också smitta genom opastöriserad mjölk, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet. foto: Örebro Universitet

Virus i mjölken

I studien kunde forskarna även se att viruset finns kvar i fårmjölk som förvarats i kylskåp i upp till tre dygn, men minskade i mängd i rumstemperatur. För att ta bort eventuell TBE-smitta behöver mjölken pastöriseras, menar Magnus som berättar att trots att fästingbett är den vanligaste smittvägen så kan viruset också smitta människor via mag-tarmkanalen. 

På tre av gårdarna som var med i studien hittades antikroppar mot TBE-virus i mjölken vilket tyder på att tackorna varit infekterade. 

– Våra resultat visar att gårdarna finns inom de områden i Örebro län där människor också smittas av TBE, säger Amélie. 
 

– Vi har sett TBE-infektioner i Mellaneuropa från ost gjord på opastöriserad mjölk. Vad vi vet har det inte inträffat i Sverige. En orsak är att vi nte haft den matkulturen här. Men det kommer ju nya influenser och många vill äta närproducerat och lokalt, säger Amélie Wallenhammar, forskare i studien som testat en ny metod att kartlägga spridningen av TBE. Foto: Örebro universitet

Nya riskområden

I dagsläget är det bara via patienter som söker vård för TBE som man får reda på var smittan finns eller direkt i fästingar. Därav menar forskarna att det finns ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta. 

Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset. 

 

TBE

TBE är en förkortning för Tick-borne encephalitis – fästingburen hjärninflammation.

Viruset smittar från fästingar till däggdjur, men inte från människa till människa. 

Från 2004 till 2018 har antalet fall av TBE ökat från 

174 till 369. 

Trots att vaccinationen tagit fart de senaste åren så smittas allt fler av TBE-viruset i Sverige. 

En av orsakerna till att förekomsten av TBE ökar, är ett förändrat klimat som leder till fler fästingar men även att fler människor söker sig till naturen.Källa: Örebro Universitet

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 09 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste