Det är dags att utvärdera det konventionella lantbruket

Debatt: Växter för ekologisk odling har inte växtförädlats i modern tid – oseriöst att göra jämförelser med konventionellt odlat, som har växtförädlats med ofantliga summor i inriktning volym. 

 

Med anledning av påståendena att ekologisk odling är ett katastrofrecept, av Anders Norman i Göteborgs Posten debatt 17 februari 2020, och att ekologisk mat sämre för klimatet, av Stefan Wirsenius på Chalmers hemsida nyheter den 8 januari 2019. 

Bakgrund: Konstgödsel började på allvar tillverkas i slutet av 40 talet, när krutindustrin inte längre hade avsättning för sin produktion. Konstgödseln kunde användas i lantbruket. Skördarna ökade och när man fick problem med insekter, ogräs och växtsjukdomar löstes det med kemikalier som utvecklades av kemikaliebolagen. I snabb takt dominerades också utsädesbolagen av kemikalieindustrin, växtförädlingen anpassades till användningen av konstgödsel. Lättlöslig näring som årligen måste tillföras växterna för att få skörd. Monokultur blev möjlig. 

Nutid – importberoende. Idag importerar Sverige all konstgödsel och kemiskt växtskydd. Förutsättningen för att uppnå de stora skördar som Anders Norman talar om och som Stefan Wirsenius och Chalmers grundar sin forskning på. Vad sker vid en långvarig kris i hamnarna eller om konstgödsel- och växtskyddsindustrin i världen minskar sin produktion på grund av energi- eller maktskäl?  

Ekologiska lantbrukets utveckling. I mitten av 70-talet började några få lantbrukare på allvar ifrågasätta konsekvenserna av kemikaliejordbruket. Fåglar och insekter dog efter att ätit betat utsäde, man började iaktta sjukdomar och dödsfall kopplade till växtskyddsmedel.

Denna lilla grupp av lantbrukare, som ofta benämndes ”flummiga gröna vågare”, valde att utveckla det ekologiska kemikaliefria lantbruket. Med extremt lite pengar i förhållande till vad som satsats i kemikaliejordbruket, har man med idogt arbete drivit utvecklingen till vad det är idag. Många lantbrukare har anslutit sig på vägen.

Samhället valde kemikalievägen. Lant­bruks­universitet, SLU, och lantbruksskolorna utbildade och forskade på detta lantbruk som nu kallas konventionellt. I stort sett all lantbruksforskning, världen över, är grundad på konventionellt, konstgödselbaserat lantbruk. Snart är fyra generationer ensidigt utbildade i detta. Detta bör man ta hänsyn till i vetenskaplig forskning och jämförande försök.

Konventionell odling har utvecklats med ofantliga resurser, i 70 år, med målet högre produktion. Att näringsinnehållet samt mineral- och vitamininnehållet försämrats nämner man sällan i debatten. Ändå har vi svält i världen, ändå har vi missväxt så fort det blir torrt. Jordarna börjar utarmas på organiskt material, skördarna ökar inte, bönderna får dålig ekonomi i sina lantbruk när mer av intäkterna går till insatsmedel. Samtidigt börjar man se resistens hos ogräsen likvärdig antibiotikaresistensen hos människan. Det är dags att utvärdera det konventionella lantbruket och dess intressen, samt det förändrade näringsinnehållet i maten och dess eventuella konsekvenser för hälsan.

Växtförädling anpassad till ekologisk produktion har inte gjorts i modern tid. Ekologisk odling baserar sig på baljväxter, djupa rotsystem, långsam mineralisering, aktivt mikroliv. Konventionell odling gödslas årligen med lättlöslig näring i ytskiktet. Att utbilda och forska i ekologisk produktion baserad på biologins villkor har i stort sett varit tabu fram till de senaste åren. Hur kan då Chalmers vetenskapligt jämföra skörderesultat? När förutsättningarna är så totalt olika. 

En uppmaning, agera istället för att ensidigt utreda och planera. Vidareutveckla allt det som initierats av ekologiska praktiska lantbrukare. Anpassa växtförädlingen, utveckla feromonfällor, ekosystemtjänster, eldrivna redskapsbärare etcetera. Med rejäla resurser. Det kommer allt jordbruk ha nytta av på sikt. Samtidigt som vi anpassar våra konsumtionsmönster så att maten räcker till tio miljarder människor.

 

Lisbeth Andersson
Ekologisk lantbrukare i Skåne sedan 1977

Artikeln publicerades tisdag den 19 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Nu våras det för lantbruket

Krönika: Äntligen har våren kommit! Ett säkert vårtecken är att det nu är full fart ute på fälten. Hur är det möjligt att alla som har mark att bruka blir som små spralliga barn på julafton, så fort de ser den förste som ger sig ut på sina fält? Det tycker jag är härligt, för äntligen lever landsbygden igen! Det som däremot dämpar vårkänslan är det pågående kriget i Ukraina och de ännu större prisstegringar som skett sedan sist ni läste mina ord. Tänk om vi vetat då att det värsta ännu inte hänt.

 

Kommentera

Hur kommer det sig att det ofta är djur precis överallt?

Krönika: Jag har under mina ändå ganska få år i branschen (jag vet ju väldigt många som hållit på med lantbruk längre än vad jag har levt…) börjat snickra på en mental checklista inför stallbygge. Oron i världen gör ju som alla vet att prisläget är otroligt ovisst. Det jag har att komma med som framtidsspaning om just det, är ingenting som inte andra vet mycket bättre. Därför tänkte jag skriva ner min lilla checklista istället.

 

Kommentera