Bredsjö Mjölkfår tilldelas utmärkelsen Årets Fårföretagare

Svenska Fåravelsförbundet har utsett familjeföretaget Bredsjö Mjölkfår, som är ett av landets äldsta nu verksamma gårdsmejerier, till Årets Fårföretagare 2020.

 

Företaget Bredsjö Mjölkfår har utsetts till Årets Fårföretagare. I dag är de fem personer som arbetar på gården, stående från vänster Emelie Böhl och Sara Staffare. Sittande från vänster Lena Hall, i mitten Lars Göran Staffare och till höger Carl Johan Granqvist. Foto: Frida Edlund

Hur känns det att få utmärkelsen?

– Det är roligt. Det kan vara bra att man lyfter fram även mjölkfår i fåravelsförbundet. Så det tycker vi är roligt, vi är glada för det, säger Lena Hall, som tillsammans med sin man Lars Göran Staffare grundat företaget.

Varför tror du att just ni fick priset?

– Vi har hållit på så himla länge, och vi har lyckats ganska bra med det vi gör. Det är inte så många som lever på fårskötsel på heltid, vare sig man har mjölk, skinn eller kött. Sen är det bra att man lyfter fram livsmedelsproduktion i Sverige, speciellt i dessa tider.

Testade i liten skala

Verksamheten i Bredsjö, som ligger i Hällefors kommun, startade Lena och Lars Göran upp redan 1987.

– Vi köpte mjölkfår, och då måste man ju testa att göra ost. Vi testade i väldigt liten skala, billigt i befintliga lokaler, för att se hur och att det fungerade. Och när något inte går dåligt, utan det går rätt så bra så fortsätter man.

De driver nu gården tillsammans med sin dotter Sara Staffare, hennes kille Carl Johan Granqvist samt Emelie Böhl, som är anställd djurskötare på gården. Lena berättar att ett generationsskifte är på gång.

– Lars Göran och jag är egentligen pensionärer, så för oss är tanken att trappa ner litegrann, och då är det extra roligt att de andra vill trappa upp så vi kan växla över!

Blåmögelosten Bredsjö Blå är den ost som företaget är mest känd för. Utöver denna tillverkar man även en Pecorino-ost som säljs under namnet Bredsjö Hård. 
Foto: Yanan Li

Runt 80 tackor

På gården finns i dag 88 mjölkande tackor av rasen Ostfriesiskt mjölkfår och de tillverkar ungefär 4000 kilo ost per år.

– Vi tycker det är ganska lagom för gårdens storlek. Det är inte alltid att saker blir bättre för att man tjänar mer och att det blir roligare för att det blir större. Man kan hålla sig på det som är lagom, så har vi resonerat. Det andra kanske bara blir mer jobb, fler anställda men ingen mer förtjänst.

Två olika ostar

Lena berättar att de valt att koncentrera sig på tillverkning av två olika ostar.

– Vi gör en blåmögelost, som är lite mer våran egen modell. Den är inte så blå som andras, utan det är mycket smak av lagrad ost också, berättar hon och fortsätter:

– Sen gör vi en Pecorino, som är en hårdost som används på samma sätt som parmesan. Den säljer vi väldigt mycket av framförallt till restauranger. Sen gör vi lite salladsost som vi säljer hemma.

Bra bollplank

Lena säger att de har haft stor nytta av att det i Grythyttan, som ligger ett par mil från Bredsjö, finns ett Gästgiveri och att Örebro Universitet har ett campus för sin restaurang- och hotellhögskola.

– Det är mycket köksfolk som har passerat, så vi har haft stora möjligheter att få smakprovshjälp och hjälp med kontakter, säger hon och berättar att när de drog igång fanns ingen annan som gjorde samma sak som de kunde bolla idéer med.

– Så det var restaurangbranschen som vi fick bolla med. Man tänkte inte så mycket på det då, men så här i efterhand tror jag det var ett ganska bra bollplank.

Säljs via flera kanaler

Osten säljs hemma på gården, i ostcaféet och gårdsbutiken, men också direkt till butiker. Största delen av osten säljer de, i normala fall, till restauranggrossisten Grönsakshallen Storlunda. Till följd av corona har försäljningen till restaurang stannat av, men Lena berättar att de klarat sig bra ändå.

– Vi gör lagrad ost, och vi har inte haft något överskott. Så det gör inget att vi får lagra på litegrann.

Nytt inför sommaren

I ostcaféet på gården kan besökare äta lunch, fika och handla ost. Lena berättar att man i år har ansökt om alkoholtillstånd.

– Förhoppningsvis får vi det till sommaren, så då kan vi ha lite ost- och vinprovningar, och man kan få ett glas vin till maten. Både Sara och Carl Johan är utbildade Sommelierer, så de tycker det är kul med viner.

Läs på innan

Att skaffa kunskap om produktionen innan man startar igång tror Lena är viktigt för att lyckas med sitt företag. Hon tror också det är en av framgångsfaktorerna på gård­en.

– Vi förstod skapligt väl vad vi gav oss in på, och Lars Göran är dessutom veterinär. Det är ingen nackdel om man säger så. Jag uppfattar det som att många tänker att det är kul och enkelt med får, det är inte så dyrt och enkla lokaler. Men sen är man inte medveten om att mjölkning innebär mycket arbete och bundenhet. Plus att man måste sälja det man gör. Man har alla delar själv. Så det kan vara bra att läsa på innan man kör igång, men det gäller väl alla företag.

 

Juryns motivering

”Bredsjö Mjölkfår är ett fårföretag som visat enastående uthållighet och målmedvetenhet. Ett av landets äldsta nu verksamma gårdsmejerier, och ett av få som ystar av fårmjölk.

Med ett stort kunnande och känsla för marknaden har de ridit ut många stormar, och lyckats göra sina produkter kända över hela Sverige. Bredsjö Mjölkfår visar dessutom ett imponerande ekonomiskt resultat, och alla kurvor pekar uppåt.

Vi vill uppmärksamma detta ovanliga och mästerliga fårföretag just nu. Nu när Lena och Lars-Göran som startade verksamheten fortfarande är aktiva, samtidigt som nästa generation arbetar i företaget för att göra sig redo att driva det vidare mot nya utmaningar och kulinariska höjdpunkter. Bredsjö vore inte vad det är utan Bredsjö Mjölkfår, och Sverige vore fattigare utan deras fantastiska ostar.”

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 30 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Hållbarhetsklivet för svenskt lantbruk

Krönika: Systematiskt miljö- och klimatarbete under 20 år med tydliga mål vad man vill åstadkomma. Hur många branscher kan berätta detta för marknaden? Jag läste nyligen igenom strategin för Greppa Näringen för perioden fram till 2027, projektet som omfattar drygt 10 000 av Sveriges livsmedelsproducenter och täcker nästan hälften av den svenska åkerarealen. Fantastiskt vilket arbete som lagts ner under åren och så rätt i tiden för de kommande årens hållbarhetsarbete.

 

Kommentera